I en ny rapport skriven av forskare från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Svenska miljöinstitutet (IVL) sammanfattas kunskapsläget för en hållbar kost och hållbar matkonsumtion. Rapporten fokuserar på miljöeffekter kopplade till den svenska matkonsumtionen och konstaterar bland annat att den svenska genomsnittliga kosten är långt ifrån hållbar.
Ökningen av virkesförrådet har avtagit, renlaven minskar men blåbärsrisets utbredning fortsätter att vara stabilt. Dessa trender framgår i den årliga officiella statistiken som Riksskogstaxeringen presenterar idag. Årets temaavsnitt handlar om Riksskogstaxeringens inventering av arter som görs i landets skogar.
Ett forskarteam från Sverige, Polen och Norge har arbetat fram en ny AI-driven kartläggningsmetod för skogsmark i Sverige. Kartläggningen och modellen visar sannolikheten för skog och skogslandskap med höga bevarandevärden.
Vintern har varit nyckfull, med flera snöperioder och varmt däremellan. Svenska Botaniska Föreningen och SLU tar nu hjälp av allmänheten för att ta reda på hur växterna har reagerat just denna vår, för att få koll på klimatförändringarnas inverkan på dem. Alla som vill bidra uppmanas att kolla upp en handfull vårtecken under valborgshelgen (30 april–1 maj) och rapportera in dessa till Vårkollen.
Den 18–19 april håller 11 nya professorer korta och inspirerande populärvetenskapliga föreläsningar vid SLU i Uppsala. Ämnesbredden är stor och täcker bland annat PFAS, begravningsplatser, skogliga klimatfrågor, tarmhälsa, lantbrukets digitalisering och växters temperaturanpassningar. Föreläsningarna, som även kan följas på webben, är en del av installationen av professorerna i deras nya ämbeten.
I dag infaller vårdagjämningen, då dag och natt är lika långa i hela landet. Själva våren kommer däremot vid olika tidpunkter i olika landsdelar och vissa växter visar vårtecken redan före den meteorologiska vårens ankomst, medan andra gör det senare. Under valborgshelgen kan vem som helst rapportera in observationer av våra vanligaste vårtecken just där de befinner sig till ”Vårkollen”.
Fossilfri vätgas har en nyckelroll i industrins gröna omställning, men produktion via elektrolys kräver stora mängder energi. Nu har forskare från SLU och Stockholms universitet tagit fram ett lovande nanomaterial som bäddar för en billigare och mer effektiv vätgasframställning. Materialet har de mycket speciella egenskaper som krävs av katalysatorer vid vätgasframställning genom elektrokatalys.
Den ryska invasionen av Ukraina har haft en stor negativ inverkan på skogarna i krigsdrabbade regioner. I en ny vetenskaplig artikel publicerad i tidskriften Scientific Reports konstaterar forskare från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) att det finns omfattande skador i flera skogsområden och att det under de kommande decennierna kommer råda en förhöjd risk för skogsbränder.
Oron för att surt regn skulle orsaka skogsdöd var en het fråga för ca 40 år sedan, och ledde till kraftfulla åtgärder. Men hur skadlig hade försurningen kunnat bli? Ett delvis förvånande svar kommer från ett 50-årigt försök utanför Umeå. I tallskog som under lång tid tillförts mycket kväve var marken surare och fattigare på viktiga näringsämnen, men trots det växte träden lika bra eller bättre.
Fågelpredation - att bli uppäten av en skarv eller en häger - är ett överhängande hot för en ung laxfisk på väg ut till havet. Genom att märka utvandrande unga havsöringar och laxar och sedan skanna efter dessa märken i fågelkolonier har forskare undersökt hur många laxfiskar som äts upp av fåglar. Resultaten visar att fler havsöringar än laxar, och fler odlade än vilda fiskar, blir uppätna.
Årets naturvägledning är ett pris som delas ut vid SLU för extraordinära insatser som stärker relationen mellan människa och natur. I år belönas Los skola i Ljusdals kommun och Martina Kiibus i Tyresö kommun för naturvägledning med guide. Naturmorgon i SR P1 och Insektslandets insektsstig i Sandvikens kommun belönas för självguidande naturvägledning.
Den invasiva svartmunnade smörbulten har gjort sig hemmastadd i många av Östersjöns kustområden. Nu kommer en doktorsavhandling från SLU om denna nykomlings levnadssätt och samspel med inhemska fiskarter. Den visar bland annat att flera rovfiskars födoval förändras när det finns gott om svartmunnad smörbult.
Samma egenskaper som gör högfluorerade ämnen (PFAS) användbara gör dem också problematiska för naturen. De är mycket svåra att bryta ner och vissa kan orsaka hälsoproblem. Ett centralt, men svårt sätt att förhindra spridning av PFAS är att ta bort dem från vatten, t.ex. i reningsverk eller lakvatten från deponier. Sanne Smith har undersökt olika reningstekniker i sina doktorandstudier vid SLU.
Under 2023 har 17214 personer fram till september rapporterat fynd var fjärde sekund. Och nu har Artportalen som utvecklas och drivs av SLU Artdatabanken, passerat 100 miljoner insamlade fynd. Det värdefulla och unika med Artportalen är att det är en Community där användarna hjälper varandra att upptäcka och lära mer om naturen samtidigt som Artportalen är ett viktigt verktyg för svensk naturvård.
Det har länge varit okänt hur mycket kol som finns i grundvattnet och hur halterna förändras över tid. Nu visar en studie från SLU att halten av oorganiskt kol har ökat med ca 28 procent under de senaste 40 åren. Om detta innebär att grundvattnet kan bli ytterligare en källa till koldioxidutsläpp att ta hänsyn till, eller om det fortsätter att lagra mer koldioxid, kan forskarna inte svara på idag.
Hos europeisk ål förekommer sedan 1980-talet en simblåseparasit med asiatiskt ursprung. En studie från SLU visar att dessa parasitangrepp inte tycks ha så stor inverkan på ålens allmänhälsa under deras liv i svenska relativt grunda vatten. Samtidigt oroas forskarna av att många ålar hade skador på simblåsorna, eftersom sådana skador skulle kunna leda till problem under den atlantiska migrationen.
År 2007 redovisade forskare i Grönlands högarktiska del några av de snabbaste förändringarna i naturens tidtabell som någonsin observerats. 15 år senare visar samma forskare att mönstret har förändrats. Medan vårarna förut kom allt tidigare år efter år syns numera en stor variation från år till år i tidpunkten för olika händelser. Detta kan göra det svårare för arter att anpassa sig.
"Ek - Träd för kungar och kryp" är Bengt Ehnströms och Martin Holmers sjätte bok om träd och deras biologiska mångfald. Boken ges ut av SLU, och den 22 maj – på den biologiska mångfaldens dag – lanseras boken med ett föredrag om ekens myllrande mikrokosmos på SLU i Uppsala.
Klimatet har stor påverkan på arters utbredning. Arter som trivs i kallt vatten – som öringen – riskerar att försvinna lokalt när vattnet blir varmare och vattenflödet minskar. En ny studie från SLU visar att öringbestånden under de senaste 30 åren har minskat i många vattendrag i de varmare, södra delarna av Sverige. I de kallare, nordliga delarna av landet har bestånden istället vuxit.
Pågående klimatförändringar leder till mer extrema och utdragna värmeböljor. En ny studie från SLU visar nu att sådant extremväder kan leda till att havsfåglar förlorar sina ägg och ungar. I längden skulle detta kunna få allvarliga konsekvenser för havsfågelspopulationer i både Östersjön och i andra hav.
SLU är universitetet som forskar och utbildar kring de biologiska naturresurserna, både på land och i vatten. Vi jobbar med hållbar utveckling av städer och landsbygd, dessutom verkar vi för människors och djurs livskvalitet och välbefinnande.
Vårt universitet producerar forskning i världsklass inom flera områden. Våra utbildningar leder till relevanta jobb, och vår kompetens är efterfrågad i näringsliv och samhälle. Vi verkar både lokalt och globalt för en hållbar, levande och bättre värld.
Box 7070
750 07 Uppsala