Gå direkt till innehåll

Ämnen: Medicinsk forskning

Brospindel (Larinioides sclopetarius), den art som nu har fått en spinnkörtel analyserad i detalj. Foto: Lena Holm

Ny forskning kan ge svar på gåtan om varför spindelns tråd är så stark

Den spindeltråd som spindlar använder som flyktlina är världens segaste fiber. Nu har forskare vid SLU och KI gjort viktiga upptäckter om hur den bildas och är uppbyggd. Fibern visade sig bestå av tre rörformade lager inuti varandra. Lagren har olika egenskaper och bildas i olika delar av spinnkörteln. Detta ökar möjligheten att spinna konstgjord spindeltråd med den naturliga trådens egenskaper.

Luftprover från vårdrummen samlades in med hjälp av en elektrostatisk apparat som joniserar luftburna partiklar, som sedan ansamlas på den rostfria stålstaven i mitten. Foto: Antonio Rothfuchs

Covid-19 kan vara en luftburen smitta i sjukhus och andra inomhusmiljöer

Det har funnits bristande kunskap om huruvida covid-19 kan vara en luftburen smitta. Nu har en svensk studie för första gången påvisat aktivt SARS-CoV-2 i luft. Infektionsdugliga virus återfanns i luft i vårdrum med covid-19-patienter, på avstånd som utesluter droppsmitta. Forskarna ser detta som ett starkt stöd för att viruset även kan smitta via aerosoler, dvs. partiklar som svävar fritt i luft.

Spindelnät. Foto: Anna Rising

Så kan vi spinna trådar som är ännu starkare än spindlarnas

Spindeltråd är den starkaste fiber vi känner till, men det bör gå att tillverka konstgjord spindeltråd som är ännu starkare. Det menar en forskarduo från KI och SLU som hör till pionjärerna inom detta forskningsfält. I en ny artikel i tidskriften ACS Nano utnyttjar de grundläggande kunskaper om cellbiologi och proteinveckning för att beskriva hur detta bör kunna gå till.

En av de labradorhundar som medverkade i studien. Foto: Maria Sundberg

Kan synskadade hundar hjälpa människor att se?

Stargardts sjukdom och Bardet-Biedls syndrom är exempel på obotliga, ärftliga sjukdomar som drabbar näthinnan och leder till synnedsättning eller blindhet hos människor. Nu visar Suvi Mäkeläinen att dessa sjukdomar också drabbar labrador- och golden retriever-hundar. Resultaten kan leda till bättre hälsa hos hundar, men också till utveckling av nya behandlingar för både hundar och människor.

Den för Sverige nya, framgälade marina snäckan Simnia hiscocki.

Ny marin snäckart i svenska vatten

​Den framgälade marina snäckan Simnia hiscocki, som ännu inte hunnit få något svenskt namn, har rapporterats för första gången från svenska vatten. Det var Tanumshedebon Michael Lundin, till vardags bilmekaniker, som för andra gången i år hittat en för Sverige ny art i havet, rapporterar ArtDatabanken vid SLU via ​nyhetstjänsten Dagens natur.

Tollare som har lämnat blodprov till SLU:s hundbiobank. Där lagras prover från både friska och sjuka hundar, tillgängliga även för framtida forskningsprojekt. Foto: Hillevi Stephansson

Nya markörer för autoimmun sjukdom hos hund

Hunden och människan har många gemensamma ärftliga sjukdomar och detta utnyttjas alltmer i forskningen. Nu har en analysmetod från humanmedicinen använts för att identifiera sjukdomsmarkörer i blod hos hundar med den SLE-liknande sjukdomen reumatisk ledvärk. Förhoppningen är att markörerna ska kunna användas för diagnos av SLE-liknande autoimmuna sjukdomar hos hund, och möjligen även hos människa.

Veterinär Malin Öhlund med burmakatten Krister. Foto: Sanna Lindåse

Diabetes vanligast hos medelålders hankatter av vissa raser

Katter av raserna burma, russian blue, abessinier och norsk skogkatt utvecklar diabetes oftare än andra raser. Och det är de medelålders, inaktiva och glupska hankatterna som löper störst risk att bli överviktiga och få diabetes. Det har veterinär Malin Öhlund kommit fram till i sitt doktorsarbete vid SLU. Resultaten kan hjälpa både veterinärer och kattägare att förebygga sjukdomen.

Jean-Francois Valarcher och Sara Hägglund förbereder provtagning för diagnos av infekterade djur. Foto: Jenny Svennås-Gillner

Kalvstudie banar väg för nya läkemedel mot lunginflammation hos kalvar och barn

Vid en kartläggning av vad som sker i kalvars lungor när de infekteras av RS-virus har en SLU-ledd forskargrupp gjort upptäckter som kan bidra till utveckling av nya typer av behandlingar. Studien är intressant även för humansjukvården, då spädbarn som smittas av ett närbesläktat virus ibland drabbas av svår lunginflammation som kan utvecklas till barnastma.

Fiberboll/Spindeltrådsnystan. Foto: Lena Holm, SLU/Nature Chemical Biology

Nu kan vi spinna konstgjord spindeltråd

Att kunna tillverka konstgjord spindeltråd har länge varit en dröm för många forskare. Försöken har fram tills nu krävt starka lösningsmedel och resulterat i trådar med begränsad användbarhet, men steg för steg har ett forskarlag från SLU och Karolinska Institutet uppfunnit en fungerande metod. Nu kan de tillverka kilometerlånga trådar som för första gången liknar spindeltråd.

Vägen till konstgjord spindeltråd allt kortare

Vägen till konstgjord spindeltråd allt kortare

Försöken att tillverka spindeltråd har hittills inte gett fibrer som matchar det naturliga materialets egenskaper. Nu tycks drömmen om en mer naturtrogen konstgjord spindeltråd vara på väg att förverkligas. I fredags publicerade Anna Rising och Jan Johansson från SLU och KI en artikel där de beskriver hur man i en spinningsapparat kan skapa en miljö som liknar den i en spindels spinnkörtel.

Enzymupptäckt kan leda till nya antibiotika och cancerläkemedel

En nyupptäckt typ av enzymatisk reaktion i bakterier ger nya möjligheter för syntes av molekyler för läkemedel. Studien publicerades i Nature Chemical Biology söndag 14 oktober och gäller ett antibiotikum, särskilt effektivt mot MRS och som nyligen beskrivits som ett potentiellt medel mot bröstcancer. Bakom studien står forskare vid INRA i Paris, SLU Uppsala och Max Planck-institutet i Heidelberg.

Ärftlig sköldkörtelsjukdom utforskas genom hundgenetik

Ärftlig sköldkörtelsjukdom utforskas genom hundgenetik

Hos äldre hundar i flera raser händer det att sköldkörteln angrips av det egna immunförsvaret. Katarina Sundberg från SLU har nu identifierat flera gener som påverkar hundens risk att drabbas av denna ärftliga sjukdom. Hennes avhandling ger också viktiga ledtrådar till orsakerna bakom en likartad sjukdom som drabbar människan, Hashimotos sjukdom.

Kvalitet, hälsa och ekologisk mat – nya rön från forskningen – seminarium 29 februari

I diskussioner om ekologisk mat kommer man snabbt in på frågan om det är mer hälsosamt att äta ekologiskt. Frågan är intressant ur ett vetenskapligt perspektiv. Därför har vi bjudit in fem forskare och två myndighetspersoner för att reda ut var forskningen står när det gäller kvalitet och hälsoeffekter av ekologiska livsmedel.
– Jag är mycket nöjd med att vi har fått ihop ett program som handla

Friskare människor tack vare sjuka höns

Genom studier av husdjur lär vi oss allt mer om den genetiska bakgrunden till sjukdomar som även drabbar människor. Weronica Ek från SLU arbetar med en hönspopulation som drabbas av systemisk skleros, en autoimmun sjukdom där immunförsvaret alltså angriper den egna kroppen. I sin avhandling visar hon nu att dessa höns är utmärkta modelldjur för motsvarande sjukdom hos människan.

Antibiotikaresistenta bakterier i kycklingstallar kan bekämpas

Bättre desinficering kan minska förekomsten av vankomycinresistenta enterokocker (VRE) i kycklingstallar. Det visar Oskar Nilsson i en avhandling från SLU. Han ger också en möjlig förklaring till att vankomycinresistens finns kvar bland enterokocker trots att vankomycin inte används i uppfödningen.

Celldöd sker på samma sätt i växter, djur och människor

Celldöd sker på samma sätt i växter, djur och människor

Forskningen har tidigare antagit att djur och växter utvecklat olika genetiska program för celldöd. Nu har en internationell konstellation av forskargrupper, bl.a. vid SLU, visat att delar av de genetiska program som bestämmer programmerad celldöd i växter och djur i själva verket är evolutionärt besläktade och också fungerar likartat. Resultaten publiceras i Nature Cell Biology idag 11 oktober.

Har studerat förbryllande juvertumörer hos hund

Tikar kan drabbas av en mängd olika typer av juvertumörer och hunden är ett lämpligt modelldjur för grundforskning om bröstcancer. I en avhandling från SLU visar Helena Wensman att flera gener som normalt påverkar fosterutvecklingen är aktiva i många juvertumörceller. Hon visar också att vissa tumörceller påminner om stamceller.

Ny cancermedicin för hund - och människa?

En ny metod för att bota cancer hos hundar kan vara verksam även mot vissa cancerformer hos människor, visar forskning från Sveriges lantbruksuniversitet.

Visa mer

Science and education for sustainable life

SLU är universitetet som forskar och utbildar kring de biologiska naturresurserna, både på land och i vatten. Vi jobbar med hållbar utveckling av städer och landsbygd, dessutom verkar vi för människors och djurs livskvalitet och välbefinnande.

Vårt universitet producerar forskning i världsklass inom flera områden. Våra utbildningar leder till relevanta jobb, och vår kompetens är efterfrågad i näringsliv och samhälle. Vi verkar både lokalt och globalt för en hållbar, levande och bättre värld.