Kallblodstravare är nära släkt med nordsvenska brukshästar, men har avlats för snabbhet på travbanor och har inslag av varmblod i arvsmassan. Vi vet sedan tidigare att det finns arvsanlag som ger fördelar för prestation på travbanan, men nu vet vi också vad dessa fördelar innebär för hästen: Kallblodstravare med bara "elitanlag" hade lägre blodtryck under träning och bättre tävlingsresultat .
För första gången presenteras en läkemedelsbehandling som verkar kunna bromsa sjukdomsutvecklingen vid artros. I en klinisk studie från SLU och Göteborgs universitet blev hästarna som fått behandlingen helt av med sin hälta och nedbrytningen av leden avstannade. Det finns potential att läkemedlet kan utvecklas till människor med artros.
Ökad kunskap om insulinreglering hos häst kan användas för att bättre förstå hur typ 2-diabetes hos barn och ungdomar kan förebyggas och behandlas. Det är bakgrunden till en ny studie som leds av professorerna Johan Bröjer vid SLU och Peter Bergsten vid Uppsala universitet. Studien finansieras genom en donation från Max Stenbeck Charitable Trust.
Sedan månadsskiftet november–december ses en kraftig ökning av det virus som orsakar COVID-19 i svenskt avloppsvatten, från norr till söder. På vissa platser har halterna fortsatt att öka även under vecka 50, och den variant som har ökat mest de senaste veckorna är en undervariant av omikron kallad BQ.1. Det visar analyser från SLU, som numera täcker 13 kommuner och även inbegriper influensavirus.
Det har funnits bristande kunskap om huruvida covid-19 kan vara en luftburen smitta. Nu har en svensk studie för första gången påvisat aktivt SARS-CoV-2 i luft. Infektionsdugliga virus återfanns i luft i vårdrum med covid-19-patienter, på avstånd som utesluter droppsmitta. Forskarna ser detta som ett starkt stöd för att viruset även kan smitta via aerosoler, dvs. partiklar som svävar fritt i luft.
Universitetetsdjursjukhuset och veterinärmedicinska och husdjursvetenskapliga (VH) fakulteten vid SLU har fått en ny europeisk specialist i kardiologi - docent och universitetslektor Ingrid Ljungvall. Det innebär att UDS har två av de totalt fyra europeiska diplomates i kardiologi som finns i Norden. Ingrid Ljungvall är den första som erhållit titeln på 20 år i Norden.
Ett material baserat på nanopartiklar av titandioxid har visat sig ha mycket lovande egenskaper vid behandling av brännskadad hud. Särskilt värdefullt är att det tycks minska bildningen av ärrvävnad och missfärgad hud. Bakom materialet står ett internationellt forskarlag som nu planerar fortsatta studier i samarbete med en brännskadeklinik.
Nikotinsyra är ett fettreglerande läkemedel som kan ha stor betydelse för patienter med diabetes typ 2. En ny avhandling från SLU, refererad i tidskriften Journal of Lipid Research, visar på att doseringen är av avgörande betydelse. En kontinuerlig tillförsel gör att effekten försvinner, medan en kraftfullt förbättrad effekt erhålls när nikotinsyra endast tillåts sammanfalla med födointag.
Natur- och trädgårdsmiljöer bör utnyttjas mer än idag vid behandling av människor med stressrelaterad psykisk ohälsa. Den slutsatsen drar Eva Sahlin från SLU i en avhandling om naturunderstödd (”grön”) rehabilitering.
Vid SLU bedrivs världsledande forskning om en typ av vita blodkroppar som kallas mastceller. SLU-forskarna Gunnar Pejler och Sara Wernersson har skrivit en översiktsartikel om mastcellens granula (sekretkorn) i den mycket välrenommerade tidskriften Nature Reviews Immunology.
En nyupptäckt typ av enzymatisk reaktion i bakterier ger nya möjligheter för syntes av molekyler för läkemedel. Studien publicerades i Nature Chemical Biology söndag 14 oktober och gäller ett antibiotikum, särskilt effektivt mot MRS och som nyligen beskrivits som ett potentiellt medel mot bröstcancer. Bakom studien står forskare vid INRA i Paris, SLU Uppsala och Max Planck-institutet i Heidelberg.
Hunden är ett utmärkt modelldjur för studier av ärftliga sjukdomar som också drabbar människan, då alla hundar inom en ras är väldigt nära släkt. Nu kommer en avhandling från SLU där Katarina Truvé har utrett den genetiska bakgrunden till tre komplexa sjukdomar: reumatisk feber hos tollare, shar pei-feber samt hjärntumörer hos bl.a. bulldog. Alla dessa sjukdomar har en motsvarighet hos människan.
I influensavirus hos vilda fåglar finns ett protein, NS1, som i vissa fall kan stänga av människans immunförsvar. Muhammad Munir från SLU har i ett doktorsarbete studerat egenskaper hos detta protein, som förekommer i två varianter. Den typ som finns i virus som infekterar däggdjur visade sig vara bättre på att hämma produktionen av försvarssubstansen beta-interferon i mänskliga celler.
Genom studier av husdjur lär vi oss allt mer om den genetiska bakgrunden till sjukdomar som även drabbar människor. Weronica Ek från SLU arbetar med en hönspopulation som drabbas av systemisk skleros, en autoimmun sjukdom där immunförsvaret alltså angriper den egna kroppen. I sin avhandling visar hon nu att dessa höns är utmärkta modelldjur för motsvarande sjukdom hos människan.
Nästan alla längtar väl efter att sätta tänderna i höstens första, saftiga, aromrika, svenska äpplen? – Nej, inte riktigt alla. Det finns nämligen människor som tyvärr inte KAN äta färska äpplen hur gärna de än skulle vilja. Det handlar om äppleallergikerna!
Snälla äpplet Allgott
För att ge även dessa personer en möjlighet att sätta tänderna i ett saftigt och gott äpple, försöker forskare o
Immunförsvaret är komplicerat även hos grisar, men nu finns det en teknik som kan hjälpa forskarna att ta reda på hur det fungerar. Märit Andersson har i sitt doktorsarbete vid SLU kartlagt hur grisarnas immunsystem reagerar på några vanliga bakterier och virus, som bland annat kan orsaka diarréer.
För sju år sedan upptäcktes en helt ny sjukdom i nervsystemet hos hundar av rasen golden retriever. Symtomen drabbar rörelseförmågan och visar sig redan i valpåldern. En utförlig beskrivning av sjukdomen, som nedärvs på mödernet, finns nu i en avhandling av Karin Hultin Jäderlund från SLU.
Tikar kan drabbas av en mängd olika typer av juvertumörer och hunden är ett lämpligt modelldjur för grundforskning om bröstcancer. I en avhandling från SLU visar Helena Wensman att flera gener som normalt påverkar fosterutvecklingen är aktiva i många juvertumörceller. Hon visar också att vissa tumörceller påminner om stamceller.
PRESSINBJUDAN 2008-11-13 Åtskilliga forskningsprojekt vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har under åren resulterat i innovativa företag. Spännande upptäckter har realiserats till nya produkter.
SLU är universitetet som forskar och utbildar kring de biologiska naturresurserna, både på land och i vatten. Vi jobbar med hållbar utveckling av städer och landsbygd, dessutom verkar vi för människors och djurs livskvalitet och välbefinnande.
Vårt universitet producerar forskning i världsklass inom flera områden. Våra utbildningar leder till relevanta jobb, och vår kompetens är efterfrågad i näringsliv och samhälle. Vi verkar både lokalt och globalt för en hållbar, levande och bättre värld.
Box 7070
750 07 Uppsala