Värdet av varierade växtföljder har varit känt länge, men analyser av 32 långliggande växtföljdsförsök i Europa och Nordamerika fördjupar bilden: Fler grödor i växtföljden kan göra jordbruket mer hållbart, genom högre avkastning, mindre gödslingsbehov och minskade skördeförluster under år med skadligt extremväder. Dessutom förstärks fördelarna under årtionden. Det optimala grödantalet varierar.
Antalet rödlistade arter i Sverige har ökat. Det visar analysen av nya rödlistan för Sverige som SLU Artdatabanken publicerar idag. Men det finns även arter som det har gått bättre för. Fem viktiga budskap från Rödlista 2020 tas upp i pressmeddelandet: Påverkansfaktorer, Situationen i havet, Många fågelarter minskar, Låg andel skyddad natur i södra Sverige, Invasiva främmande arter.
I slutet av april kommer en ny rödlista för Sverige. Fram till dess kommer SLU Artdatabanken att lägga ut information om en ny rödlistad art varje dag på sin webbplats. Först ut blir skogshare, igelkott och fjällräv. Rödlistan är en sammanställning över enskilda arters risk att dö ut, en överblick över arternas tillstånd.
Det är vitmossorna som bygger upp torvmarkerna. De binder mängder av kol och är viktiga för klimatet och naturens vattenreglering. Nu publiceras den fjärde och sista boken som knyter ihop presentationen av bladmossor i bokverket Nationalnyckeln. Sverige med sina tusen arter av mossor är ett riktigt ”mossland” och kan för en gångs skull tävla med tropikerna i artrikedom.
10-årsjubileet av samarbetet mellan Norge och Sverige att kartlägga och forska om arter uppmärksammades under måndagen i Oslo. Representanter från den svenska och norska regeringen, ArtDatabanken vid SLU och Artsdatabanken i Norge tillsammans med forskare och inventerare deltog. Vad som hittills har åstadkommits samt pågående inventerings- och forskningsprojekt presenterades.
ArtDatabanken har beslutat att inte att ge ut Fauna och Flora från och med nästa år (2020). Därför söks nu en ny huvudman som kan ta över utgivningen av Fauna och Flora. Anledningen är minskade budgetanslag. Den populärvetenskapliga tidskriften är inne på sin 114:e årgång! Den trogna läsarskaran riskerar nu att bli utan sin skrift om ingen tar över.
ArtDatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet lanserar en ny webbapplikation under välkänt namn. Nya Artfakta används för svensk naturvård, artbestämning och artobservationer. Där bygger experter och naturintresserade en kunskapsbank om den artskatt som finns i Sverige. Tiotusentals personer rapporterar varje år artobservationer och bilder från Sveriges natur till Artfakta via Artportalen.
ArtDatabankens Naturvårdspris 2019 delas ut 10 april på Sveriges lantbruksuniversitet. Priset går till en person som har sett till att almsjukan på Gotland hittills har hållits i schack. En försvunnen almpopulation innebär både ett akut hot för ett stort antal rödlistade arter som är knutna till alm och samtidigt en förlust av värdefull kulturmiljö.
Sverige har bara ett 40-tal inhemska trädarter, men de utgör ryggraden för landets biologiska mångfald. Gran, tall och ek hyser mer än tusen arter vardera visas i ny sammanställning från ArtDatabanken SLU. På grund av invasiva trädsjukdomar på alm och ask riskeras fortlevnaden för ett hundratal arter som är knutna till dessa trädslag. Även arter som blåbär och röllika är viktiga som värdväxter.
Kan svenska kultursorter av spannmål bidra till en mer hållbar produktion i jordbruket? Nyligen beviljade forskningsrådet Formas ett stöd på 11 miljoner kronor till ett fyraårigt forskningsprojekt som ska undersöka gamla spannmålssorters brödegenskaper, och möjligheter i fråga om miljö, klimat och människors hälsa och välmående.
Under sommaren kunde en ny humleart införlivas med den svenska faunan. Den nya arten, Bombus semenoviellus, var väntad. Den har under senare tid utvidgat sin tidigare utbredning och har nu rapporterats från Öland. Den föreslås få det svenska namnet vitnoshumla.
Lördag 29 augusti samlas mat-, hälso- och miljöintresserade storstadsbor, kockar, forskare och producenter på Matologi – ett event om mat, hälsa och hållbarhet i Norra Latins trädgård mitt i Stockholms city. På Matologi möts forskare från Sveriges lantbruksuniversitet och några av Sveriges mest kända kockar och bagare.
ArtDatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet kommer ta med nordhavsräka på den svenska rödlistan. Den placeras i kategorin Nära hotad (NT) eftersom antalet under en tioårsperiod har minskat mer än vad som kan anses som normala fluktuationer.
Den 27 maj presenteras en kunskapssyntes om hälso- och kvalitetsaspekter av ekologisk mat vid SLU i Uppsala. I rapporten redovisas var forskningen står i frågor som: Är det hälsosamt att äta ekologiskt? Innehåller ekologisk mat fler nyttigheter? och Är bekämpningsmedelsrester i maten ett problem?
84 procent av Sveriges befolkning stödjer jakt generellt; stödet är framförallt kopplat till konsumtion av viltkött och att ha vänner som jagar. 1) att antalet stora vilda djur har ökat och därmed också negativa effekter som till exempel viltolyckor, 2) förändringar i jaktlagstiftningen, obligatorisk jägarexamen infördes 1985, samt 3) att fler personer vill äta lokalt och ekologiskt producerad mat
Källsorterad urin är det gödselmedel som bidrar med minst flöde av kadmium till åkermark och som även minskade miljöpåverkan i flest kategorier. Detta visar Johanna Spångberg vid SLU i sin doktorsavhandling där hon har studerat återvinning av växtnäringsämnen från avfall och biprodukter.
Från den 1 januari 2012 införs ett nytt förvaltningssystem för Sveriges viktigaste vilt, älgen. Sveriges lantbruksuniversitet har på regeringens uppdrag tagit fram ett utbildningsmaterial som riktar sig till alla som kommer att arbeta med älgförvaltning, från länsstyrelsernas viltförvaltningsdelegationer och älgförvaltningsgrupper till de enskilda jaktlagen och jägarna.
Ett nytt ramprogram för forskning inom ekologisk produktion och konsumtion för åren 2010–2012 har arbetats fram i en bred förankringsprocess. Konsumenters intresse för ekologiska produkter ökar kraftigt. Samtidigt debatteras vetenskapliga resultat som rör den ekologiska produktionens fördelar för miljön, hälsan och djurvälfärden. Det finns därmed ett stort behov av forskning.
Den alltför stora kvävetillförseln till biosfären är ett globalt problem som mänskligheten måste hantera. I en ny rapport från Centrum för uthålligt lantbruk – CUL vid SLU visas bland annat att ekologisk produktion ger lägre risk för övergödande kväveutsläpp än konventionell produktion.
Presskontakt Nora Adelsköld Nora.Adelskold@adm.slu.se Tel: 018-67 17 07 Mobil: Fax: 018-67 35 24 Hopp för ekoodling med resistenta äpplen Ekologiskt odlade äppelträd av sorterna ’Aroma’ och ’Karin Schneider’ gav en något lägre skörd än äppelträd i en så kallad integrerad odling*. Den mindre avkastningen berodde på att antalet frukter var lägre, fruktstorleken var däremot likvärdig, s
SLU är universitetet som forskar och utbildar kring de biologiska naturresurserna, både på land och i vatten. Vi jobbar med hållbar utveckling av städer och landsbygd, dessutom verkar vi för människors och djurs livskvalitet och välbefinnande.
Vårt universitet producerar forskning i världsklass inom flera områden. Våra utbildningar leder till relevanta jobb, och vår kompetens är efterfrågad i näringsliv och samhälle. Vi verkar både lokalt och globalt för en hållbar, levande och bättre värld.
Box 7070
750 07 Uppsala