Kallblodstravare är nära släkt med nordsvenska brukshästar, men har avlats för snabbhet på travbanor och har inslag av varmblod i arvsmassan. Vi vet sedan tidigare att det finns arvsanlag som ger fördelar för prestation på travbanan, men nu vet vi också vad dessa fördelar innebär för hästen: Kallblodstravare med bara "elitanlag" hade lägre blodtryck under träning och bättre tävlingsresultat .
I en doktorsavhandling från SLU har doktorand Marie Eisersiö, studerat de signaler som ryttare ger till sina hästar genom tyglarna. Genom tillämpning av inlärningsprinciperna för klassisk betingning och negativ förstärkning visade det sig vara möjligt att halvera tygelspänningssignalens kraft under ett träningspass.
Välkommen att lyssna på föreläsningar av SLU:s nya hedersdoktorer den 6 oktober. De är öppna för allmänheten och ger spännande inblickar i allt från nya sätt att sköta träd i städer till bekämpning av skadeinsekter byggd på kunskap om deras luktsinne. Bland föreläsarna finns också experter på smittskyddsarbete i travsporten, norrländsk växtodling och växternas rotsystem samt en sommarpratare i P1.
SLU har, i samråd med Hästnäringens Nationella Stiftelse (HNS) och hästnäringens riksanläggningar initierat en utredning av Hippologprogrammets utveckling. Utredningen, utförd av Susanne Linnér, docent i idrottsvetenskap vid Linnéuniversitet, är klar och visar på flera alternativa förslag vilka kommer att analyseras och utgöra en grund för hur programmet kan utvecklas i framtiden.
Ökad kunskap om insulinreglering hos häst kan användas för att bättre förstå hur typ 2-diabetes hos barn och ungdomar kan förebyggas och behandlas. Det är bakgrunden till en ny studie som leds av professorerna Johan Bröjer vid SLU och Peter Bergsten vid Uppsala universitet. Studien finansieras genom en donation från Max Stenbeck Charitable Trust.
Att hålla hästar tillsammans i lösdrift med automatisk utfodring blir allt vanligare, och gynnar både hästar och skötare på flera sätt. Det är dock viktigt att hålla gruppen stabil och veta hur snabbt varje häst äter. Dessutom bör ligghallen vara så stor att den ger hästarna betydligt större utrymme än de har i boxar. Det visar Linda Kjellberg i en avhandling från SLU.
Hur mycket kraft eller spänning är det i tömmarna då en travhäst löper i full fart på banan, och uppfattar kusken det själv? Det har Elke Hartmann från SLU undersökt i samarbete med forskare från Australien, Tyskland och Sverige. Studien, som är den första i sitt slag, visar bland annat att det används betydligt mer kraft på travhästar än på de flesta ridhästar under trav.
Tävlingshästar måsta ha rätt genetiska förutsättningar för att tåla hård träning och vinna tävlingslopp. Med hjälp av olika genetiska kartläggningsmetoder visar Maria Rosengren att atletisk prestation hos kallblodstravare påverkas av många gener, som bland annat påverkar blodtryck, och att inte bara fysiska egenskaper är viktiga, utan också mentala egenskaper såsom minne och inlärningsförmåga.
Sedan drygt 15 år är hästens spolmask resistent mot avmaskningsmedel med ivermektin i Sverige. Idag är läget likadant på stuterier på Island, och på svenska stuterier har parasiten även utvecklat resistens mot två andra typer av läkemedel. Om detta och om genetiska mekanismer bakom denna läkemedelsresistens skriver Frida Martin i en avhandling från SLU.
SLU och Evidensia är ledande aktörer inom svensk djursjukvård och har sedan ett antal år bedrivit kliniska forskningsprojekt tillsammans. Nu formaliseras samarbetet för att ytterligare öka kunskapsutvecklingen för en djursjukvård i världsklass.
EU-kommissionen initierar ett nytt europeiskt referenscenter för djurvälfärd med inriktning på idisslare och hästdjur. Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har fått förtroendet att driva och leda detta konsortium av forskningsinstitutioner. Syftet är bl.a. att förbättra tillämpningen av EU:s djurskyddslagstiftning och stödja medlemsstaterna i deras officiella kontroller inom djurskyddsområdet.
Webbplatsen HästSverige, som förmedlar fakta och förklarar forskning på ett begripligt sätt, har varit hotad på grund av brist på finansiering. Nu står det klart att HästSverige lever vidare, efter att ett antal organisationer har valt att stötta den fortsatta driften.
Den isländske ryttaren och tränaren Eyjólfur Ìsólfsson blir från 1 september 2019 adjungerad professor i ridkonst vid SLU. Professuren har särskild koppling till islandshästridning.
Kan ridhästar ha ett naturligt asymmetriskt rörelsemönster som inte orsakas av smärta? Detta kan vara svårt att avgöra när det gäller vissa ridhästar som rör sig asymmetriskt trots att ryttarna upplever dem som friska. I en ny studie visade det sig att rörelsemönstret hos sådana hästar inte påverkades av antiinflammatorisk behandling, men det gick inte att utesluta att vissa av dem ändå hade ont.
För att bli en skicklig ryttare som gör hästen rättvisa krävs även avsutten träning. Istället för att enbart träna till häst bör varje ryttare träna sin motorik och balans på annat sätt som ger bättre kroppskontroll. Det konstaterar Maria Terese Engell i en doktorsavhandling inom ridkonst vid SLU.
Vid SLU installeras i år sex nya professorer. Fredag den 23 mars håller de sina webbsända installationsföreläsningar i Ultuna utanför Uppsala. Föreläsningarna handlar om konstgjord spindeltråd, miljögifter i mat och dricksvatten, jordbruk i torra områden, artros hos hästar, agrarhistoria och hur vi kan hantera den enorma kunskapstillväxten inom t.ex. genetik.
En diet helt baserad på energirikt grovfoder och en aktiv grupphästhållning är bra alternativ för tränande travhästar. Dessutom tycks transporter påverka hästarnas ämnesomsättning på ett sätt som bör kunna utnyttjas strategiskt i förberedelserna inför ett lopp. Det visar Malin Connysson från SLU i en avhandling om flera skötselfrågor som inte har studerats tidigare.
Mer socker och stärkelse i fodret, liksom det sjukliga tillståndet insulinresistens, tycks öka risken för att vissa hästar ska utveckla fång. Det konstaterar Sanna Truelsen Lindåse i en avhandling från SLU. Hon har studerat ekvint metabolt syndrom, EMS, utifrån olika frågeställningar, och har dessutom tagit fram ett enkelt test för diagnos.
Upptäckten av den muterade ”passgenen”, som visade sig påverka såväl rörelsemönster som prestation hos hästar, väckte stor uppmärksamhet 2012. Nu kommer en avhandling från SLU med nya studier om hur denna gen, men också andra, påverkar gångarter och prestation hos olika hästraser.
Hästens träning för hållbarhet och prestation blir temat för Hippocampusdagen 2017 som arrangeras 2 november vid SLU i Uppsala. De främsta forskarna inom området vid SLU tar då ett helhetsgrepp om träning av häst – oavsett disciplin. Lär mer om hästkroppen och dess funktioner, bland annat hur träning påverkar hästens kropp från unghäst till vuxen samt ny diagnostik att upptäcka ledinflammation
SLU är universitetet som forskar och utbildar kring de biologiska naturresurserna, både på land och i vatten. Vi jobbar med hållbar utveckling av städer och landsbygd, dessutom verkar vi för människors och djurs livskvalitet och välbefinnande.
Vårt universitet producerar forskning i världsklass inom flera områden. Våra utbildningar leder till relevanta jobb, och vår kompetens är efterfrågad i näringsliv och samhälle. Vi verkar både lokalt och globalt för en hållbar, levande och bättre värld.
Box 7070
750 07 Uppsala