Ett forskarteam från Sverige, Polen och Norge har arbetat fram en ny AI-driven kartläggningsmetod för skogsmark i Sverige. Kartläggningen och modellen visar sannolikheten för skog och skogslandskap med höga bevarandevärden.
Fossilfri vätgas har en nyckelroll i industrins gröna omställning, men produktion via elektrolys kräver stora mängder energi. Nu har forskare från SLU och Stockholms universitet tagit fram ett lovande nanomaterial som bäddar för en billigare och mer effektiv vätgasframställning. Materialet har de mycket speciella egenskaper som krävs av katalysatorer vid vätgasframställning genom elektrokatalys.
För första gången presenteras en läkemedelsbehandling som verkar kunna bromsa sjukdomsutvecklingen vid artros. I en klinisk studie från SLU och Göteborgs universitet blev hästarna som fått behandlingen helt av med sin hälta och nedbrytningen av leden avstannade. Det finns potential att läkemedlet kan utvecklas till människor med artros.
Podcasten Meat: the Four Futures som lanseras i maj 2023 utforskar fyra olika möjliga framtider för människans konsumtion och produktion av kött. Podden är producerad av tre europeiska universitet, med målet är att ge ett breddat perspektiv i den polariserade debatten om kött och att bana väg för informerade val.
Växtförädling gör skillnad och kan säkra tillgången till viktiga livsmedel. Det visar ett forskningsprojekt i Bangladesh, där forskare från SLU bidrog till att akuta problem med en ny svampsjukdom, ”wheat blast”, kunde mildras på kort tid. Tack vare att nya, resistenta sorter snabbt kunde tas fram kan vete åter odlas med framgång i Bangladesh.
Den 17 mars 2023 håller nya professorer korta och inspirerande populärvetenskapliga föreläsningar vid SLU i Uppsala. Ämnesbredden är stor och täcker bland annat sjukdomar och hälsa hos djur och växter, grönområden med många funktioner i städer samt landsbygdsfrågor i utvecklingsländer. Föreläsningarna, som även kan följas på webben, är en del av installationen av professorerna i deras nya ämbeten.
Orsakerna till att människor smittas av gnagarburna sjukdomar är ett samspel mellan naturliga och mänskligt skapade faktorer – detta gäller världen över. Det visar forskare, från bland annat SLU, i en ny global studie där drivkrafterna bakom gnagarburna sjukdomar identifierats. De flesta gnagararter som kan bära på smitta rör sig gärna nära människor eller jagas av människor för kött eller päls.
Klimatsmarta resor och upphandlingar - den enskilda forskaren har en viktig roll att fylla när akademin ska dra sitt strå till stacken för ett bättre klimat. På fredag arrangerar Lärosätenas klimatnätverk workshopen Den hållbara forskaren på Stockholms universitet.
Sex nya växtsorter i Grönt kulturarv®-sortiment
Bevarandeplaner för skyddade områden beaktar inte i tillräcklig utsträckning de negativa ekologiska avtryck som vägar och järnvägar gör. Det visar en studie som undersöker hur fågelskyddsområden påverkas av infrastrukturen.
Universitetetsdjursjukhuset och veterinärmedicinska och husdjursvetenskapliga (VH) fakulteten vid SLU har fått en ny europeisk specialist i kardiologi - docent och universitetslektor Ingrid Ljungvall. Det innebär att UDS har två av de totalt fyra europeiska diplomates i kardiologi som finns i Norden. Ingrid Ljungvall är den första som erhållit titeln på 20 år i Norden.
Svampen Fusarium circinatum är en allvarlig invasiv skadegörare på tall. Svampen invaderade Europa relativt nyligen men har visat god förmåga att etablera sig. Den utgör därför ett potentiellt hot mot svenska skogar. PINESTRENGTH vill genom sitt arbete öka medvetenheten, bidra till utveckling av nya, bättre diagnosmetoder och motverka skadegörarens spridning till länder där den ännu inte finns.
Varje år stannar miljarder flyttfåglar längs sina långa resor för att fylla på sina fettdepåer. Syftet med dessa stopp – att vila och tanka energi – är självklar. Hittills har det dock varit okänt vilka fyiologiska signaler som får fåglarna att flyga vidare. Nu visar forskare från bland annat Sveriges lantbruksuniversitet att den vidare flyttningen påverkas av det aptitreglerande hormonet gherlin.
Ett totalt fiskeförbud är en effektiv åtgärd för att snabbt stärka svaga bestånd av till exempel torsk, gös och sik. Fiskarna blir fler och större i fiskefria områden, och antalet rovfiskar ökar vilket är positivt för ekosystemet som helhet. Det här visar en utvärdering av fem fiskefria områden som genomförts av Sveriges lantbruksuniversitet.
Vad finns det för möjligheter och utmaningar med vilda djur? Över hela världen har de vilda djuren viktiga funktioner, både för naturen i sig, och för oss människor. Den 26-29 april anordnar SLU en internationell konferens med forskare inom biologi, samhällsvetenskap och veterinärmedicin, från 13 olika länder, för att diskutera världsomspännande skillnader i synen på vilda djur.
Den 27 maj presenteras en kunskapssyntes om hälso- och kvalitetsaspekter av ekologisk mat vid SLU i Uppsala. I rapporten redovisas var forskningen står i frågor som: Är det hälsosamt att äta ekologiskt? Innehåller ekologisk mat fler nyttigheter? och Är bekämpningsmedelsrester i maten ett problem?
Genom att bruka skogen aktivt och använda skogsråvara till att ersätta fossil energi och energikrävande byggmaterial som betong och aluminium gör skogen störst klimatnytta på längre sikt. För varje skördad skogskubikmeter minskar utsläppen till atmosfären med 470 kg koldioxid. Det visar analyser som publicerats i tidskriften Forests. Men skogen har kapacitet att göra ännu större klimatnytta.
Sveriges Lantbruksuniversitet och Sveriges Veterinärförbund arrangerar den 26 april ett heltäckande seminarium om vaccination mot galtlukt som alternativ till kastrering av hangrisar. Vaccination, som är ett mer djurvänligt alternativ till kirurgisk kastrering, har visats visats effektivt minimera galtlukt.
Sommaren 2012 kalåt bladätande mätarlarver stora områden i fjällbjörkskogen i norra Sverige. I takt med ett varmare klimat har mätarlarverna börjat uppträda också i skogar som tidigare varit skyddade av kalla vintrar. Forskare vid bland annat SLU har kunnat bevisa antagandet om återkommande utbrottsvågor vart nionde-tionde år. Kunskapen kan förbättra förutsägelser om larvernas härjningar.
Under två år får fyra unga forskare ett stöd på en miljon kronor per år. Det är en del av den strategiska satsning till framstående yngre forskare som genomförs under 2013–2014 på Sveriges lantbruksuniversitet.
SLU är universitetet som forskar och utbildar kring de biologiska naturresurserna, både på land och i vatten. Vi jobbar med hållbar utveckling av städer och landsbygd, dessutom verkar vi för människors och djurs livskvalitet och välbefinnande.
Vårt universitet producerar forskning i världsklass inom flera områden. Våra utbildningar leder till relevanta jobb, och vår kompetens är efterfrågad i näringsliv och samhälle. Vi verkar både lokalt och globalt för en hållbar, levande och bättre värld.
Box 7070
750 07 Uppsala