I en ny rapport skriven av forskare från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Svenska miljöinstitutet (IVL) sammanfattas kunskapsläget för en hållbar kost och hållbar matkonsumtion. Rapporten fokuserar på miljöeffekter kopplade till den svenska matkonsumtionen och konstaterar bland annat att den svenska genomsnittliga kosten är långt ifrån hållbar.
Traditionell odling på friland och i växthus dominerar den svenska grönsaksproduktionen, men branschen rymmer också vertikalodling i växtfabriker med artificiellt ljus och småskalig hantverksmässig odling. Hur ser då användningen av innovationer ut bland dessa företag? Vilka är drivkrafterna, och varifrån kommer inspirationen? Om detta skriver Annie Drottberger i en ny avhandling från SLU.
Den totala konsumtionen av grönsaker, frukt och bär i Sverige har fördubblats under de senaste 20 åren. Importen av frukt och grönsaker har ökat snabbt, men det har även konsumentintresset för närproducerade livsmedel. Lisa Blix Germundsson har i sin avhandling undersökt hur kunskaps- och innovationssystemet inom svensk trädgårdsnäring kan stärkas.
Nanoplast – små, osynliga plastpartiklar som tidigare knappt har gått att mäta – har nu upptäckts i höga halter i skogssjöar och vattendrag i Sverige, och även i obefolkade områden i Sibirien. Nanoplaster är så små att de kan passera cellmembranen hos levande organismer. Bakom studien står forskare från Universitetet i Utrecht i samarbete med bland annat Sveriges lantbruksuniversitet.
Rysslands krig mot Ukraina riskerar att kraftigt minska matproduktionen där. Ukraina är en stor exportör och därför har kriget lett till oro för brist på mat. En ny studie har undersökt vilken effekt kriget kan få på priser, handel och global produktion av jordbruksprodukter, och kommer fram till att det kan ge högre matpriser men inte någon global brist på livsmedel.
Svenskarnas livsmedelskonsumtion överskrider i flera avseenden de så kallade planetära gränserna för livsmedelssystemet. En klimatskatt på mat skulle kunna minska den svenska medelkostens miljöavtryck med 7–12 procent, men det finns också konflikter mellan olika miljömål som komplicerar bilden. Om detta skriver Emma Moberg i en doktorsavhandling från SLU.
Det finns en tydlig skillnad mellan män och kvinnor i synen på växtförädling, enligt en ny studie från SLU. Män är i allmänhet mer positiva både till konventionell växtförädling och modern genteknik. Yngre personer är dessutom mer positiva till genetisk modifiering än äldre. Inställningen till förädling av växter är viktig, om sorter anpassade till framtida klimatförhållanden ska kunna utvecklas.
Sex nya växtsorter i Grönt kulturarv®-sortiment
Klimatmärkning är ett styrmedel som kan användas för att påverka konsumenters inköp av livsmedel. Enligt en ny studie från SLU och Lunds universitet tycks de flesta konsumenter inte ha något emot klimatmärkning av köttprodukter. En tredjedel vill dock inte alls veta hur klimatet påverkas av inköpen, och somliga undviker aktivt klimatmärkningen för att slippa känna att de borde ändra sitt beteende.
Kunskapsfestivalen Matologi om mat, hälsa och hållbarhet är tillbaka för femte året i rad. Lördag 24 augusti klockan 10-16 bjuder forskningsplattformen SLU Future Food vid Sveriges lantbruksuniversitet in till Norra Latins skolgård i Stockholm. Årets tema är matsvinn - igen. Själva temat blir en påminnelse om att tänka cirkulärt hela tiden.
Idag slängs ungefär en tredjedel av all mat som produc
Bokverket Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna är åter i produktion efter att ArtDatabanken SLU har fått ökat statligt anslag till Svenska artprojektet. Det ökade anslaget och regeringens nya riktlinjer gör det möjligt för ArtDatabanken att inrikta sin verksamhet på både digital och tryckt kunskapsspridning.
Under varumärket Grönt kulturarv® säljs sorter med en lång och väl dokumenterad odlingshistoria i Sverige. Sorterna har spårats upp vid Programmet för Odlad Mångfalds (POM) inventeringar av äldre trädgårdsväxter i Sverige och valts ut att bevaras i den Nationella genbanken vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp.
Under 2018 kommer fem nya Grönt kulturarv®-sorter på marknaden. Nyheterna bestå
Nu utökas Grönt kulturarv®-sortimentet med fem nya sorter, en perenn, tre rosor och en krukväxt. Alla sorter har spårats upp vid POM:s inventeringar av äldre trädgårdsväxter i Sverige och har en gammal och väl dokumenterad historia. Årets nyheter kommer från Skåne, Småland, Västergötland, Södermanland och Jämtland.
Brittsommarastern ’Axel Tallner’ är insamlad i en trädgård i Hurva i Skåne. Där
Frukt och grönt står för merparten av matsvinnet i butiker, och nära hälften av den klimatpåverkan som svinnet innebär. Köttsvinnet är betydligt mindre volymmässigt, men det är ändå viktigt ur klimatsynpunkt. Ett bra sätt att minska köttsvinnet är att ha kallare köttdiskar, vilket förlänger hållbarheten. Detta är några av resultaten i en avhandling av Mattias Eriksson från SLU.
Svensk dagligvaruhandel visar samhällsansvar genom att ge kunderna en möjlighet att välja varor utifrån t.ex. etiska eller miljömässiga aspekter, och genom samarbeten med ideella organisationer. Om detta skriver Julia Rotter från SLU i en avhandling om företags samhällsansvar.
Ytterligare fyra sorter från SLU Balsgård har nu blivit vederbörligen virusrensade, namngivna, förökade och registrerade hos Jordbruksverket. Dessa sorter marknadförs i nära samarbete med Elitplantstationen och E-planta ekonomisk förening. Ett begränsat antal träd kommer att finnas i plantskolorna redan 2014 men 2015 ska det finnas träd så att det räcker till alla som vill prova någon
Nu lanseras fler historiska perenner under varumärket Grönt kulturarv®. Från våren 2015 utökas sortimentet med tre nya sorter. Sorterna är bergnepetan ’Linghem’ från Östergötland, höstfloxen ’Morfar Albert’ odlad i en koloniträdgård i Stockholm och stor kustruta ’Rospiggen’, insamlad i Uppland. Alla har en odlingshistoria som sträcker sig bakåt till 1920- eller 1930-talet och troligen än
Våren 2013 kom de första Grönt kulturarv®-perennerna i handeln. De uppskattades av många och nu utökas sortimentet med ytterligare två sorter. Det är den kinesiska kärleksörten ’Granlunda’, insamlad i Skåne (till vänster) och fjädernejlikan ’Marieberg’ som växt i Bohuslän. Sorterna har inventerats av Perennuppropet och valts ut att för att bevaras i den genbank som Programmet för odlad mångfald,
Strandbinkan 'Fru Frida Lindström' är en av de första Grönt kulturarv®-perennerna. Foto: Linnea Oskarsson
Våren 2013 lanseras de första Grönt kulturarv®-perennerna i handeln. Perennerna har odlats sedan före 1940 och har hittats vid inventeringar av äldre trädgårdar runt om i Sverige. Först ut är jätteprästkragen ’Bröllopsgåvan’ från Skåne, strandbinkan ’Fru Frida Lindström’ från Jämtland, hös
Svinnet av frukt och grönsaker har kartlagts i sex större butiker i Stockholm och Uppsala av två forskare från SLU. Resultaten visar att nästan ett ton frukt och grönt kastas per butik och vecka. Men också att det finns stor potential att minska svinnet.
SLU är universitetet som forskar och utbildar kring de biologiska naturresurserna, både på land och i vatten. Vi jobbar med hållbar utveckling av städer och landsbygd, dessutom verkar vi för människors och djurs livskvalitet och välbefinnande.
Vårt universitet producerar forskning i världsklass inom flera områden. Våra utbildningar leder till relevanta jobb, och vår kompetens är efterfrågad i näringsliv och samhälle. Vi verkar både lokalt och globalt för en hållbar, levande och bättre värld.
Box 7070
750 07 Uppsala