Många däggdjur är gottegrisar, men fåglarna förlorade förmågan att uppfatta sötma under evolutionen. Vi vet att kolibrier och sångfåglar har återutvecklat smakceller som uppfattar socker, men det har varit oklart hur det är med andra fåglar. Nu visar en studie att även hackspettar har återfått sötsuget, men att göktytor, hackspettar som främst äter myror, återigen har tappat denna förmåga.
Svalor äter inte fisk. Trots det har tillgången på fisk i havet en central betydelse för en av Europas största kolonier av hussvalor; den på Stora Karlsö utanför Gotland. En ny studie visar hur havsfåglarna – och deras spillning – utgör motorn i ett kretslopp mellan det marina livet under ytan och det lokala ekosystemet på land.
Varje år stannar miljarder flyttfåglar längs sina långa resor för att fylla på sina fettdepåer. Syftet med dessa stopp – att vila och tanka energi – är självklar. Hittills har det dock varit okänt vilka fyiologiska signaler som får fåglarna att flyga vidare. Nu visar forskare från bland annat Sveriges lantbruksuniversitet att den vidare flyttningen påverkas av det aptitreglerande hormonet gherlin.
Genom att bevara gamla gårdar och hitta kreativa sätt att bygga nya hus kan vi motverka den drastiska nedgången bland jordbruksfåglar som vi sett de senaste decennierna i Europa. Forskare vid SLU har tillsammans med polska forskare jämfört artrikedomen vid äldre bebyggelse och hus som har byggts efter 1989. Och de äldre miljöerna hyste många fler fåglar – både räknat i arter och antal.
En analys av hela arvsmassan hos 48 fågelarter visar att en närmast explosionsartad utveckling i fåglarnas släktträd tog fart för 66 miljoner år sedan. Släktträdet bekräftar många släktskapsteorier som tidigare har ifrågasatts, och bjuder även på nya överraskningar. Bakom studien står en stor internationell forskargrupp, med medverkan från SLU och Uppsala universitet.
Mångfalden av tättingar är troligen störrei östra Himalaya än i något annat område i världen. Nu kommer en artikel i tidskriften Nature om artbildningen bland sångare, trastar, mesar och andra tättingar i Himalaya, sedan de lämnade urhemmet i Australien för ca 34 miljoner år sedan. En internationell forskargrupp med tre svenska deltagare har analyserat DNA från samtliga tättingar i regionen.
Åkerholmar, stenmurar och annat som jordbrukare kan få miljöstöd för att bevara är viktiga för fågellivet i jordbrukslandskapet. En av de mest artrika miljöerna är dock områdena runt gårdarnas byggnader, och de ingår inte i dagens miljöstöd. Det visar en avhandling från SLU, som också visar att slättbygderna i södra och mellersta Sverige absolut inte är några ”öknar” ur mångfaldssynpunkt.
Fler än någonsin rapporterar vad de ser i naturen. Nu kan du enklare rapportera dina fynd av arter på webben.
Per Alström, ArtDatabanken vid SLU Uppsala, har fått ett hedrande uppdrag i Kina. Han blir, som förste svensk, gästprofessor vid Vetenskapsakademin i Beijing. – Fantastiskt roligt! Det är magiskt att få forska på heltid på fåglar, säger Per Alström.
Kraftledningsgator kan inte ersätta jordbruksfåglarnas naturliga miljöer, enligt en ny undersökning från Centrum för biologisk mångfald (CBM) vid Uppsala universitet och SLU.
Användningen av kemiska bekämpningsmedel mot insekts- och svampangrepp i grödorna ger mycket negativa effekter på den biologiska mångfalden i Europa. Detta framgår av en SLU-ledd studie i nio jordbruksområden, från Spanien och Irland till Sverige och Estland.
SLU är universitetet som forskar och utbildar kring de biologiska naturresurserna, både på land och i vatten. Vi jobbar med hållbar utveckling av städer och landsbygd, dessutom verkar vi för människors och djurs livskvalitet och välbefinnande.
Vårt universitet producerar forskning i världsklass inom flera områden. Våra utbildningar leder till relevanta jobb, och vår kompetens är efterfrågad i näringsliv och samhälle. Vi verkar både lokalt och globalt för en hållbar, levande och bättre värld.
Box 7070
750 07 Uppsala