Skogslandskap förändras så snabbt att kartor över ekosystemtjänster fort blir inaktuella. En ny studie visar att nivån på tre viktiga tjänster ifrån skog – produktion av trä och blåbär samt kollagring i jord – kan förändras snabbt. 65 procent av provytorna med hög nivå på dessa ekosystemtjänster hade försämrats under en tioårsperiod. Samtidigt hade 84 procent av dem med låga nivåer förbättrats.
Mer variation på åkrarna och i odlingslandskapet – diversifiering – gynnar i de flesta fall ekosystemtjänster och biologisk mångfald utan att äventyra skörden. Det visar en internationell studie som letts av forskare från SLU. Forskarna har analyserat nära 42000 jämförelser av olika odlingssystem och brukningsåtgärder.
Boken varvar reflektioner med konkreta exempel, stärker argumentationen för urban grönska och inspirerar till nytänkande. Den riktar sig till alla som arbetar med planering, projektering och förvaltning av urbana miljöer, och är ett bra sätt för nämnder, beslutsfattare och chefer att få bättre förståelse för vilka möjligheter som finns i dessa miljöer.
Vår tids stora globala miljöproblem kräver praktisk och tvärvetenskaplig kunskap för att kunna hanteras. 2018 presenterar IPBES fem rapporter om läget för den biologiska mångfalden och ekosystemtjänsterna i världen, och om nya vägar framåt. Vad betyder detta för det fortsatta arbetet med biologisk mångfald i Sverige? Det ska vi diskutera på Mångfaldskonferensen 2018 som äger rum den 17 oktober.
En mängd aktörer försöker idag identifiera, systematisera och värdera ekosystemtjänster, de produkter och tjänster från naturen som bidrar till vårt välbefinnande. En viktig fråga är hur väl begreppet kan fungera i arbetet med biologisk mångfald – är teorin i fas med praktiken? Om detta handlar Mångfaldskonferensen 2016, som arrangeras av CBM och Naturvårdsverket den 27 oktober vid SLU i Uppsala.
Nu är det dags att använda moderna verktyg när vi bygger upp landskapets gröna infrastrukturer. Uppgifter om den biologiska mångfalden i landskapet kan vi hämta från stora, öppna databaser, och det finns datorprogram som kan omvandla denna information till användbara kartor. Det möjliggör en smartare hänsyn till arter och ekosystemtjänster, menar forskare.
Nu finns det en datamodell med vars hjälp man kan förutspå hur väl biologisk kontroll av bladlöss kommer att fungera på fält med stråsäd i olika jordbrukslandskap. Senare kommer även pollinering, lagring av växtnäringsämnen, biodiversitet m.m. att kunna samlas i samma verktyg. Det kan då få stor betydelse för jordbrukare och för beslutsfattare.
Skogsbruket och naturvården kan vinna på att gynna flera olika trädslag, enligt ny studie. Det moderna skogsbruket bygger till stor del på monokulturer av gran och tall för att det anses mer rationellt. En ny studie från SLU och Future Forests visar att blandskogar i jämförelse med monokulturer ger positiva effekter för flera olika ekosystemtjänster, inklusive trädtillväxt.
Den 14-15 november 2011 startar INTEGRAL-projektet med ett kick-off möte i Uppsala. Samtliga 20 partners, från 14 olika EU-länder, samt representanter från Europeiska kommissionens generaldirektorat för forskning och innovation samlas då för första gången.
Användningen av kemiska bekämpningsmedel mot insekts- och svampangrepp i grödorna ger mycket negativa effekter på den biologiska mångfalden i Europa. Detta framgår av en SLU-ledd studie i nio jordbruksområden, från Spanien och Irland till Sverige och Estland.
SLU är universitetet som forskar och utbildar kring de biologiska naturresurserna, både på land och i vatten. Vi jobbar med hållbar utveckling av städer och landsbygd, dessutom verkar vi för människors och djurs livskvalitet och välbefinnande.
Vårt universitet producerar forskning i världsklass inom flera områden. Våra utbildningar leder till relevanta jobb, och vår kompetens är efterfrågad i näringsliv och samhälle. Vi verkar både lokalt och globalt för en hållbar, levande och bättre värld.
Box 7070
750 07 Uppsala