Stora däggdjur möjlig nyckel till att klara 1,5 graders-målet

Genom att skydda och stärka populationer av ett antal vilda djurarter är det möjligt att bidra till att hålla den stigande globala temperaturen under den kritiska tröskeln på 1,5 grader och samtidigt bidra till att vända den negativa utvecklingen av minskad biologisk mångfald. Det visar en ny internationell studie publicerad i den ansedda tidskriften Nature Climate Change.

Vilda djur har en enorm påverkan på ekosystemen de lever i och spelar en viktig roll i kolets kretslopp i ekosystem på land, i sötvatten och i haven. Via sin avföring sprider de näring och frön som hjälper spridningen och tillväxten av kollagrande växter, i sina kroppar binder de kol och med sitt betande begränsar de skogsbränder, bara för att nämna några exempel.

Genom att skydda och stärka populationer av arter med särskild positiv påverkan på kolcykeln kan vi förbättra naturens egen förmåga att fånga och lagra koldioxid, vilket spelar en avgörande roll för att begränsa klimatförändringarna. Det visar en ny studie, gjord av femton forskare från åtta olika länder, där Joris Cromsigt vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, är en av medförfattarna.

Studien beskriver hur återställande av sådana populationer skulle kunna ge ekosystemens kolsänkor en ”superskjuts” och bidra till att hålla den globala temperaturökningen under den kritiska tröskeln på 1,5 grader.

– Våra resultat visar möjligheter till win-win-situationer, där återställande av biologisk mångfald, särskilt stora däggdjur, kan vara en effektiv klimatåtgärd. Ekosystem med dessa vilda däggdjur lagrar mer kol än utan dem. Men vi har inte mycket tid eftersom vi snabbt förlorar vilda djur i många delar av världen, säger Joris Cromsigt, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, och medförfattare till studien.

Forskarna menar att vilda djur, genom deras samspel med miljön, är den centrala länken mellan biologisk mångfald och klimat, och att återställande av deras populationer därför är en av de bästa naturbaserade klimatlösningarna som finns tillgänglig för oss människor.

Studien presenterar data som visar att skydd eller återställande av populationer av nio vilda djurarter (eller grupper av arter) – havsfiskar, valar, hajar, gråvargar, gnuer, havsuttrar, myskoxar, afrikanska skogselefanter och amerikanska bison – tillsammans skulle kunna underlätta ytterligare fångst av 6,41 miljarder ton koldioxid (GtCO2) per år.

Detta är mer än 95 procent av den mängd (6,5 GtCO2) som, enligt FN:s klimatpanel, behöver avlägsnas från atmosfären årligen för att uppnå det globala målet att ta bort 500 GtCO2 från atmosfären till år 2100. Om detta mål uppnås skulle den globala uppvärmningen hållas under tröskelvärdet 1,5 grader.

De nio vilda djurarter (eller grupper av arter) som behandlas i artikeln har en genomsnittlig livslängd på mellan 20 och 200 år. Att fokusera på skydd och återställande av sådana långlivade arter skulle vara fördelaktigt eftersom det skulle säkerställa betydande minskning av koldioxid till atmosfären av koldioxid fram till slutet av århundradet.

Kontakt:

Joris Cromsigt, Universitetslektor vid Institutionen för vilt, fisk och miljö vid SLU

Telefon: +46907868388, +46706760097
E-post: joris.cromsigt@slu.se