SLU lovordas för forskarskolemodell

Unik i sin ambitionsnivå – så beskrivs forskarutbildningen vid SLU:s NL-fakultet i en färsk extern utvärdering. Fakulteten har organiserat betydande delar av sin forskarutbildning i form av forskarskolor. Dessutom har fakulteten valt en modell som bygger på fri organisation och ett fokus på bra kurser och nätverksbyggande, vilket ger unikt höga betyg i jämförelse med andra forskarskolesatsningar.

Forskarutbildning är en central uppgift för universiteten. Den viktigaste skolningen i forskningens hantverk får doktoranderna i institutionernas forskargrupper, men det är också viktigt att det finns ett brett utbud av kurser, seminarier och workshops – och det är här SLU:s fakultet för naturresurser och lantbruksvetenskap (NL) har gjort en unik satsning. I stället för att lägga ansvaret för utbudet på de enskilda institutionerna har fakulteten sedan 2008 organiserat stora delar av forskarutbildningen i form av forskarskolor.

Efter fyra år har nu verksamheten utvärderats, av Lars Rask, VD på Stiftelsen för strategisk forskning. Han skriver att satsningen är ”fullständigt unik i sin ambitionsnivå”, och att ”få, om någon, fakultet vid något annat svenskt universitet kan uppvisa ett sådant utbud av kurser, workshops, seminarier och internat på en sådan hög nivå”.

Varför har då NL:s forskarskolor lyckats så bra? Lars Rask lyfter fram öppenheten, eller friheten, som en unik aspekt. Ambitionen har varit att forskarskolorna ska nå så många av doktoranderna som möjligt, och skolorna har därför varit fullständigt öppna – nya doktorander har kunnat ansluta sig när som helst, till vilken forskarskola som helst, och de har kunnat välja helt fritt ur utbudet. Dessutom har många aktiviteter även varit öppna för utomstående.

Christer Björkman, ordförande i NL:s forskarutbildningsnämnd, poängterar att fakulteten valde en egen väg i jämförelse med de forskarskolor som regeringen har inrättat och som presenteras på Högskoleverkets webb. NL har valt en friare organisation (därmed mindre tydlig) och att lägga tyngdpunkten på bra kurser och nätverksbyggande (medan handledningsansvaret har legat kvar på institutionsnivå). Kursprogrammen har delvis varit systematiska, men många har tillkommit ad hoc tack vara snabba beslutsvägar, och det har varit öppet för fri samverkan mellan forskarskolor och andra lärosäten (i stället för en organiserad samverkan).

– Vi har alltså gjort det mesta tvärtemot vad man borde. Och det blev bra ändå, säger Christer Björkman. 

NL-fakultetens satsning på forskarskolorna sträcker sig året ut. Ambitionen är att fortsätta med satsningen även de kommande fyra åren, även om finansieringen är något oklar i dagsläget.

Mer information
Professor Christer Björkman, ordförande i forskarutbildningsnämnden vid SLU:s fakultet för naturresurser och lantbruksvetenskap, 018-67 15 32, Christer.Bjorkman@slu.se  

Professor Lars Rask, VD, Stiftelsen för strategisk forskning, 08-505 816 77, lars.rask@stratresearch.se

Länk till utvärderingen (pdf)

Länkar till NL:s forskarskolor
http://www.slu.se/sv/fakulteter/nl/satsningar/

De forskarskolor som ingått i satsningen har varit:

• Bioenergi
• Ekologins grunder och tillämpningar
• Fokus på mark och vatten
• Mat i fokus
• Naturresursförvaltning och levnadsförhållanden i utvecklingssamarbeten
• Nordliga landsbygder i omvandling
• Organismbiologi

Forskarskolor på Högskoleverkets webb

Pressbild

(Får publiceras fritt i samband med artiklar om disputationen, fotograf ska anges)

Petra Fransson, i mitten av bilden, är studierektor vid forskarskolan Organism
Biology. Här vid en av forskarskolans workshops. Foto: Seth Schwartz

Detta och övriga pressmeddelanden från SLU:
http://www.slu.se/sv/om-slu/fristaende-sidor/aktuellt/pressmeddelanden/