Pressmeddelande -
SLU-forskare: Käringtand bra för kornas proteinförsörjning
Växten käringtand i ensilaget kan förbättra proteinförsörjningen även för svenska mjölkkor. Det visar nyligen publicerade utfodringsförsök som genomförts vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala.
Käringtand odlas som vallväxt i stora delar av världen. Den är precis som klöver och lusern en kvävefixerande baljväxt. Ur växtodlingsperspektiv är käringtand en torktålig avbrottsgröda i växtföljden som rätt skött kan bli mycket långlivad. Det speciella är att den innehåller kondenserade tanniner, populärt kallade garvämnen. Kondenserade tanniner har förmåga att binda till foderproteiner och bromsa den proteinnedbrytning som nästan alltid går för fort i våmmen, idisslarnas första mage, när de utfodras med ensilage. Den här överdrivna proteinnedbrytningen är orsaken till att svenska mjölkkors foder vanligen kompletteras med soja och andra kraftfoder med större andel våmskyddat protein som utnyttjas fullt ut i kornas tunntarm. De kondenserade tanninerna i käringtand ger en liknande effekt genom att bindningen till foderproteinet löses upp i den sura miljön efter våmmen så att proteinet blir tillgängligt i tunntarmen.
Fram till slutet av 1990-talet antogs inte käringtand i svenskt klimat kunna nå tillräckligt höga halter av kondenserade tanniner för att ha någon märkbar effekt på proteinutnyttjandet. Laboratorieförsök visade då att det verkade finnas en potential även hos svenskodlad käringtand att förbättra idisslarnas proteinförsörjning. Samtidigt framgick det av odlingsförsök att käringtand i Sverige bör odlas i blandvallar tillsammans med gräs. Det innebär en lägre halt av kondenserade tanniner i det färdiga ensilaget jämfört med i de rena käringtandvallar som är vanliga i andra delar av världen. Högmjölkande kors behov av en viss kraftfoderandel för energiförsörjningen ger en ytterligare utspädning av tanninerna i foderstaten.
Med stöd av SLU Ekoforsk genomfördes under två stallsäsonger försök utifrån de specifika svenska förutsättningarna, där mjölkkor utfodrades med blandensilage som innehöll käringtand. Ensilaget kompletterades med spannmålsbaserat kraftfoder till en foderstat där proteinförsörjningen begränsade produktionen. Jämfört med den vitklöverbaserade foderstat som utgjorde kontroll så fanns en rad typiska effekter av kondenserade tanniner. Proteintillförseln i form av aminosyror absorberade i tunntarmen (AAT) ökade med käringtand och korna svarade med att producera 36 g mer mjölkprotein per dag samt tenderade att öka i mjölkmängd med 0,8 kg/dag. Det här innebar också en tendens till ökad proteineffektivitet, alltså att en större andel av foderproteinet hamnade i mjölken. Jämfört med vitklöver skedde med käringtand en större andel av kornas kväveavgång genom träck, vilket i regel är positivt för möjligheten att hålla kvävet kvar i gårdens kretslopp. Käringtanden gav också negativa effekter i form av sänkt fibersmältbarhet, men det kompenserades alltså mer än väl av den förbättrade proteinförsörjningen.
Resultaten visar att käringtand i svenska mjölkkofoderstater har positiva effekter på proteinförsörjningen trots att odlingsklimat, blandvallar och utspädning med kraftfoder ger låga halter av kondenserade tanniner i totalfoderstaten.
Kontaktpersoner
Torsten Eriksson, Institutionen för husdjurens utfodring och vård, SLU, 018-67 16 43, torsten.eriksson@slu.se (frågor om utfodring).
Nilla Nilsdotter-Linde, Institutionen för växtproduktionsekologi, SLU, 070-662 74 05, nilla.nilsdotter-linde@slu.se (frågor om odling).
Läs den svenska slutrapporten
Eriksson, T., Norell, L. & Nilsdotter-Linde, N. 2012. Nitrogen metabolism and milk production in dairy cows fed semi-restricted amounts of ryegrass-legume silage with birdsfoot trefoil (Lotus corniculatus L.) or white clover (Trifolium repens L.). Grass and Forage Science vol. 67: 546-558.
http://dx.doi.org/10.1111/j.1365-2494.2012.00882.x (Förutsätter prenumeration).
Ämnen
Kategorier
Regioner
SLU:s vision: SLU är ett universitet i världsklass inom livs- och miljövetenskaper.
