Internationell studie av ekosystem ger ny kunskap om tillståndet i vattendrag

Övergödning av sötvatten är ett globalt problem - speciellt i Europas kraftigt förändrade kulturlandskap - men dess effekter på ekosystemens funktion på olika skalor är dåligt kända. I en ny internationell studie, där bl a SLU-forskare deltagit, presenteras nya rön. Studien presenteras i tidskriften Science.

Dr Brendan McKie, institutionen för Vatten och miljö, SLU är medförfattare i studien som genomförts av ett internationellt forskningskonsortium, RivFunction. I en unik internationell studie av över hundra vattendrag har man undersökt effekterna av övergödning på lövnedbrytning, en nyckelprocess som drivs av mikrosvampar och lövätande ryggradslösa djur (evertebrater) som bidrar till att frigöra energi och näring från löven för andra delar av vattendragets organismsamhällen.

Forskarna har placerat ut särskilda nätpåsar fyllda med löv i olika vattendrag i Europa. Påsarna har antingen haft så små hål att bara mikroorganismer kunnat ta sig in, andra har haft större hål som har släppt in t ex insekter och kräftdjur.

Evertebraternas lövkonsumtion är som störst vid medelhöga halter av näringsämnen men minskar vid både höga och låga extremhalter av näringsämnen. Det tyder på att processen är näringsbegränsad vid låga halter, och är påverkad av negativa effekter av föroreningar, pesticider och övriga stressfaktorer vid extremt höga halter.

Ett problem för vattenförvaltare är just att zonen där nedbrytning är högst även har den största variationen, eftersom detta område av maximal osäkerhet är där de flesta europeiska strömmar finns. Hittills har ekologer och vattenförvaltare förlitat sig mest på "strukturella" mätningar som bygger på biologisk mångfald för biologisk övervakning och miljöbedömning, snarare än ekosystembaserade processer.

För att kombinera båda metoderna identifierade RivFunction-forskarna också lövätande insekter från tio representativa vattendrag. Enskilda arter, deras antal och kroppsstorlek visade sig vara starka faktorer i nedbrytningsprocessen.

Detta visar hur funktionella metoder kan erbjuda ovärderliga nya insikter för att komplettera mer traditionella, strukturella metoder. Funktionella mätningar som lövnedbrytning kan karaktärisera hur ett ekosystem faktiskt fungerar, i motsats till vad den består av, och här finns ett direkt samband med ekosystemtjänster (t ex tillgång på rent vatten, borttagning av näringsämnen och andra föroreningar) än rent strukturella metoder. Resultaten publiceras i det senaste numret av den ledande vetenskapstidskriften Science.

För mer information:

Brendan.McKie@slu.se, SLU, tel 018-67 31 55