Inavel hos Reynaboskap i Nicaragua kan brytas

De kor som de spanska erövrarna förde med sig till Latinamerika på 1400-talet har anpassat sig till ett tropiskt klimat, men de är inavlade. Reynakorna i Nicaragua behöver bättre skötsel och utfordring och ett avelsprogram med fler kor och tjursperma från fler tjurar i olika populationer. Då skulle inaveln kunna brytas och mjölkproduktionen ökas, enligt Roldan Corrales vid SLU.

Reyna-boskapen är den enda kvarvarande nötkreatursrasen i Nicaragua med ursprung i det djurmaterial som kom till Latinamerika i samband med den spanska kolonisationen i slutet av 1400-talet. Som så många av de raser av olika djurslag som härrör från denna tid kallas de Creol-raser och har under århundradenas lopp anpassats till tropiska förhållanden.

Reynadjuren blev dokumenterade i Nicaragua först på 1950-talet. Numera finns de endast i fem besättningar med totalt ca 300 kor. Eftersom det inte finns något ordnat avelsarbete med rasen kunde man misstänka att inavel förekommer, och att man behöver ett avelsprogram som både kan rädda rasen och utveckla den.

Roldan Corrales har i sin doktorsavhandling vid SLU därför undersökt förekomsten av inavel och kartlagt sådana egenskaper som ålder vid första kalvning och kalvningsintervall som mått på rasens fruktsamhet, samt mjölkavkastning. Detta har legat till grund för ett avelsprogram. Han har använt data från tre Reyna-besättningar till sin analys.

Av undersökningarna framgick att inavelsgraden var hög, särskilt i en av de studerade besättningarna. Negativa effekter av inaveln kunde påvisas för fruktsamhetsegenskaperna. Mjölkavkastningen uppgick till knappt 1 000 kg per laktation (då kon producerar mjölk efter kalvning) när korna mjölkades en gång om dagen, medan den var 1 700 kg om korna mjölkades två gånger om dagen. Dessutom producerade korna mjölk till sina diande kalvar.

Reyna-kornas mjölk visade sig ha en ovanligt hög proteinhalt. Stora skillnader i avkastning förelåg dock mellan olika tidsperioder och mellan besättningarna. Också för ålder vid första kalvning och kalvningsintervall var det stora skillnader mellan besättningarna, vilket tyder på att produktiviteten skulle kunna öka avsevärt genom bättre utfodrings- och skötselrutiner.

Såväl mjölkavkastning som kalvningsintervall visade en betydande arvbarhet, vilket innebär att produktiviteten också kan förbättras genom avelsarbete.

Roldan Corrales har utarbetat förslag till avelsprogram som bygger på ett utökat antal kor och användning av många tjurar. För att bryta inaveln kan man behöva importera sperma från tjurar av andra Creol-populationer i Centralamerika, dit Reynadjur tidigare har exporterats.

---------------------------------

MSci Roldan Corrales, institutionen för husdjursgenetik, SLU, försvarar sin avhandling med titeln ”Population structure and phenotypic characterization as a basis for conservation and sustainable use of Reyna Creole cattle in Nicaragua”. Disputationen avser filosofie doktorsexamen.

Tid: onsdagen den 8 juni kl 13.15

Plats: sal L, Undervisningshuset, Ultuna

Opponent: Prof. Arthur Mariante, Brasilien

Mer information

Roldan Corrales, 018-67 19 80, 070-4791876, Roldan.Corrales@slu.se; Roldan.Corrales@yahoo.com (talar engelska)

Jan.Philipsson@slu.se, 018- 67 12 01, 070-848 87 99 (en av handledarna)

Avhandlingen, http://pub.epsilon.slu.se/8147/

Institutionen för husdjursgenetik, www.slu.se/husdjursgenetik

Pressbilder

(Får publiceras fritt i samband med artiklar om disputationen, fotograf ska anges.)

Porträtt av Roldan Corrales. http://www.slu.se/Global/externwebben/overgripande-slu-bilder/om-slu-bilder/aktuellt-bilder/2011/pressbilder/Roldan-2.jpg

Reynako med kalv i Nicaragua. Foto: Roldan Corrales, http://www.slu.se/Global/externwebben/overgripande-slu-bilder/om-slu-bilder/aktuellt-bilder/2011/pressbilder/Reynakomedkalv.jpg