Helsäd ska skördas i rätt tid – och helst hackas!

Helsäd är ett grovfoder som vanligtvis ges till nötkreatur. Bengt-Ove Rustas fann i sitt doktorsarbete vid SLU att spannmålsgrödan till ensilaget bör skördas antingen vid axgång, när smältbarheten är högre, eller senare, vid så kallad degmognad. Nötkreaturen äter mer av senare skördad helsäd och då blir även skörden är högre. Om helsäden skördas vid degmognad ska den helst hackas, åtminstone om den ska ges till yngre nötkreatur.

Helsäd består av en spannmålsgröda, vanligtvis korn och havre i Sverige, där ax och strå skördas samtidigt innan spannmålskärnorna är helt mogna. Det skördade växtmaterialet kan antingen hackas och läggas i en silo utan lufttillträde eller rullas ihop till balar som plastas in.

Egenskaperna hos det färdiga fodret, s.k. helsädesensilage, påverkas i stor utsträckning av när spannmålen skördas. Vid skörd i ett tidigt utvecklingsstadium liknar helsäden en gräsgröda, men efterhand som den mognar fylls spannmålskärnorna med stärkelse och fodret liknar alltmer en blandning av kärnor och halm. Skörden ökar också med stigande utvecklingsstadium.

Bengt-Ove Rustas beskriver i sin doktorsavhandling vid SLU i Skara hur helsädens utvecklingsstadium och hackning påverkar foderkonsumtion, smältbarhet, dvs. hur mycket som bryts ned i djuret, samt ätbeteende och tillväxt hos växande nötkreatur.

Helsäden skördades antingen vid axgång (precis när axet kommit fram ur översta bladet), vid mjölkmognad (när kärnorna är fyllda med vattnigt innehåll) eller vid degmognad (när kärnorna fylls med stärkelse och är halvhårda när man klämmer på dem).

Smältbarheten visade sig sjunka mellan axgång och mjölkmognad, men den förblir i stort sett oförändrad mellan mjölk- och degmognad.

Djuren åt överlag mer när helsäden skördades vid degmognad jämfört med mjölkmognad och axgång. Det berodde på att ensilaget oftast var torrare vid degmognad och att fiberinnehållet var lägre.

- De djur som fick helsädesensilage skördat vid degmognad växte alltså bättre eftersom de åt mer, säger Bengt-Ove Rustas.

Hackning ökade konsumtionen av helsädesensilage skördat vid degmognad och effekten var större hos unga än hos äldre djur.

Konsumtionsökningen tycks bero på att djuren ogillade de borst som fanns på kornkärnor i det ohackade ensilaget och de yngre djuren verkade vara känsligare för borsten än de äldre. Yngre djur som fick hackat ensilage växte betydligt bättre än de som fick ohackat eftersom de åt mer. Ättiden förkortades när helsädesensilaget hackades, men djuren idisslade lika länge.

---------------------------------

Agronom Bengt-Ove Rustas, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, SLU, försvarar sin avhandling med titeln "Whole-Crop Cereals for Growing Cattle: Effects of Maturity Stage and Chopping on Intake and Utilisation". Disputationen avser agronomie doktorsexamen.

Tid: torsdagen den 29 oktober 2009 kl. 13.00

Plats: Skara, Djäkneskolans Aula

Opponent: Professor emeritus David Christensen, University of Saskatchewan, Canada

Mer information

Bengt-Ove Rustas, Bengt-Ove.Rustas@hmh.slu.se, 018-67 16 63

Hemort: Bengt-Ove Rustas är uppvuxen i Falun, och bor i Uppsala.

Avhandlingen, http://diss-epsilon.slu.se/archive/00002128/

Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, http://www.hmh.slu.se

Pressfoto

(Får publiceras fritt i samband med artiklar om disputationen, fotograf ska anges.)

Porträtt av Bengt-Ove Rustas. Foto: Ulrika König, http://www2.slu.se/aktuellt/2009/pressbilder/Bengt-OveRustas/Bengt-OveRustas.jpg

Hackning ökade konsumtionen av sent skördad helsäd. Foto: Bengt-Ove Rustas, http://www2.slu.se/aktuellt/2009/pressbilder/Bengt-OveRustas/Stutar_oisGöt.jpg