Granskog lagrar kol bäst

Gran är det bästa trädslagsvalet i södra Sverige med avseende på maximal kolinlagring. Det har Karna Hansson funnit i sitt doktorsarbete vid SLU. Tall och björk, som växte på samma marktyp i Halland, hade inte samma kolinlagring. I försök i norra Finland var kolförråden jämförelsevis mindre och skillnaderna mellan trädslagen små.

Mängden utsläpp av växthusgasen koldioxid från skogen påverkas av olika kolkällor och sänkor. Europeisk skog är en viktig kolsänka, främst genom kolinlagring i ökad trädbiomassa, men också genom att kol lagras i marken.

Många olika faktorer – såsom trädtillväxt, markvegetation, det organiska materialets nedbrytningshastighet och läckage av organiskt material med markvattnet – påverkar skogens kolflöden och förråd. Bestånd av olika trädslag har olika tillväxt, förnakvalitet och kvävedeposition och påverkar kolflödena på olika sätt.

– Med ändrad trädslagssammansättning påverkas kolförråden, vilket indirekt kan påverka klimatet, säger Karna Hansson vid institutionen för ekologi, SLU. Det är därför viktigt att känna till skillnader mellan specifika trädslag.

I Sverige är gran, tall och björk de tre vanligaste trädslagen, med 41, 39 och 13 procent av virkesförrådet. Gran, tall och björk planteras ofta på olika typer av mark. Tallen klarar sig till exempel bättre på torr, mager mark än vad granen gör. Få studier har därför fokuserat på skillnader mellan trädslag som växer på samma typ av mark.

I den här studien jämför Karna Hansson närliggande bestånd av gran, tall och björk som växer på samma marktyp i Halland. Bestånden var 48–60 år gamla när studien slutfördes. De var etablerade på mark som tidigare har haft enhetlig växtlighet på alla jämförda ytor. Resultaten visar att det är skillnader mellan trädslagen i kolflöden och kolförråd, även när trädslagen växer på liknande mark. Produktionen var störst i granbestånden och nedbrytning, kväveutlakning och rotomsättning var störst i björkbestånden. Det resulterade i tydliga skillnader i kolförråd, med mest kol lagrat i granbestånd och minst i björkbestånd, med tall mitt emellan.

En jämförande studie med tall, gran och björk i norra Finland visade dock mindre kolförråd och små skillnader mellan trädslag.

---------------------------------

Fil mag. Karna Hansson, institutionen för ekologi vid SLU, försvarar sin avhandling med titeln ”Impact of Tree Species on Carbon in Forest Soils”. Disputationen avser filosofie doktorsexamen i biologi.

• Tid: fredagen den 16 september 2011 klockan 9.00
• Plats: Fu26, HVC, Ultuna, Uppsala
• Opponent: Professor Dan Binkley, Colorado State University Mer information

Mer information

Karna Hansson, 076-884 70 30, karna.hansson@slu.se

Avhandlingen, http://pub.epsilon.slu.se/8286/

Karna Hansson vid institutionen för ekologi, http://www.slu.se/sv/fakulteter/nl/om-fakulteten/institutioner/institutionen-for-ekologi/hemsidor/karna-hanssom/

Hemort: Tollarp, Skåne

Pressbilder

(Får publiceras fritt i samband med artiklar om disputationen, fotograf ska anges.)

Porträtt Karna Hansson. Foto: Maria Grahn, https://www.slu.se/Global/externwebben/overgripande-slu-bilder/om-slu-bilder/aktuellt-bilder/2011/pressbilder/Karna%20Hansson%202011.jpg

Granbestånd. Foto: Karna Hansson, https://www.slu.se/Global/externwebben/overgripande-slu-bilder/om-slu-bilder/aktuellt-bilder/2011/pressbilder/granskogKH.jpg

Markprofil i granbestånd. Foto: Karna Hansson, https://www.slu.se/Global/externwebben/overgripande-slu-bilder/om-slu-bilder/aktuellt-bilder/2011/pressbilder/jordprofilKH.jpg