Gå direkt till innehåll

Pressmeddelande -

Forskare efterlyser skånska vårtecken

De första blommande vårtecknen har siktats i Skåne. Nu vill forskare få hjälp av frivilliga att dokumentera naturens kalender för att se hur växterna påverkas av klimatförändringen.

– Jag brukar hålla koll på vårtecknen, berättar Monika Ahlström-Olsson i Bjärred, som rapporterade in blommande gråal till www.blommar.nu i torsdags (28 februari) och blommande hassel redan för två veckor sedan.

Milda vintrar kan hasseln börja blomma redan före jul, men även en sådan här vinter är den snabb ur startblocken när det väl kommer några varma dagar.

– Det är alltså inte konstigt om pollenallergikerna får symptom redan nu, säger Åslög Dahl vid Göteborgs universitet som är med och leder den svenska pollenövervakningen. Ofta ringer pollenallergiker till oss och undrar varför de får symptom när det fortfarande ligger snö på marken, men vid varmare väder kan först hassel och sedan de olika alarna komma i gång.

Nätverk följer förändringar i naturens kalender

Klimatförändringens tydligaste effekt i naturen är att naturens kalender förändras. Vårtecknen kommer tidigare medan höstens lövfällning i många fall kommer senare. Nu vill ett landsomfattande nätverk dokumentera när blomning, lövsprickning, fruktmognad och höstlöv dyker upp för några av våra vanligaste växter.

– Vi vet att många redan gör observationer av vårtecken och vi hoppas att det ska finnas ett stort intresse att delta i nätverket, säger Kjell Bolmgren, forskare vid SLU och samordnare för Svenska fenologinätverket. Genom att jämföra nutida observationer med hur det såg ut förr får vi en bättre bild av hur naturen påverkas av klimatförändringen.

Fenologinätverket bearbetar just nu inmatningen av över 25 000 växtobservationer från Skåne från åren 1873–1951. I år verkar hassel inte ha kommit i gång särskilt tidigt jämfört med historiska data. I de historiska observationerna kan man utläsa att hasseln ofta blommade kring 1 mars även om det var mer normalt att den startade under senare halvan av mars, strax före blåsippa och tussilago.

För mer information, kontakta:

Kjell.Bolmgren@slu.se, samordnare för Svenska fenologinätverket
Tel 018-67 12 61

Åslög Dahl, institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitetTel 0707-55 69 62, aslog.dahl@bioenv.gu.se

Ämnen

Kategorier

Regioner


SLU:s vision: SLU är ett universitet i världsklass inom livs- och miljövetenskaper.

Kontakter

Erika Troeng

Erika Troeng

Presskontakt Presschef 018-67 26 08
David Stephansson

David Stephansson

Presskontakt Presskontakt Forskningsinformation 018-67 14 92
Hanna Bäckström

Hanna Bäckström

Presskontakt Enhetschef 018-673501

Janne Nordlund Othén

Presskontakt presskontakt EPOK +46-72 702 9288
Anna-Karin Johnson

Anna-Karin Johnson

Presskontakt Kommunikatör SLU Meny, Lärosätenas klimatnätverk 070-359 71 93 SLU Meny Lärosätenas klimatnätverk
Vanja Sandgren

Vanja Sandgren

Presskontakt kommunikatör, presskontakt 0702-641155
Marianne Persson

Marianne Persson

Presskontakt kommunikatör +46 730 61 65 04

Titti Olsson

Presskontakt redaktör Movium
Johan Samuelsson

Johan Samuelsson

Presskontakt Biolog/kommunikatör Presskontakt SLU Artdatabanken 070-6793409

Science and education for sustainable life

SLU är universitetet som forskar och utbildar kring de biologiska naturresurserna, både på land och i vatten. Vi jobbar med hållbar utveckling av städer och landsbygd, dessutom verkar vi för människors och djurs livskvalitet och välbefinnande.

Vårt universitet producerar forskning i världsklass inom flera områden. Våra utbildningar leder till relevanta jobb, och vår kompetens är efterfrågad i näringsliv och samhälle. Vi verkar både lokalt och globalt för en hållbar, levande och bättre värld.