Energistubbar – ett miljöhot eller ett värdefullt tillskott i energiomställningen?

Intresset för att använda avverkningsstubbar som förnybar energiråvara är stort, men miljöeffekterna av storskalig stubbskörd är ännu delvis oklara. I veckan samlades ett 60-tal forskare och intressenter på SLU för att diskutera kunskapsläget.

Hittills har skogsbiobränslen främst handlat om grenar, toppar, bark och brännved, men idag finns ett tydligt intresse också för stubbarna, som står för över 20 procent av barrträdens biomassa. Sådana energistubbar har redan skördats under några år, i liten skala, och för svenska myndigheter är det nu viktigt att kunna bedöma vilka miljöeffekter storskalig stubbskörd skulle föra med sig, men också hur detta biobränsle kan bidra till att Sveriges klarar sitt beting i EU:s miljö- och klimatpaket.

År 2008 inleddes forskningsprogrammet Stubbskörd och miljöeffekter vid SLU i Uppsala. För finansieringen står Energimyndigheten, skogsindustrin och SLU självt. Bedömningen var att det fanns stora kunskapsluckor i alla led – från stubbrytningens logistik till inverkan på vattendrag, biologisk mångfald, skogsproduktion och omsättningen av kol och kväve. Nu har programmet kommit mer än halvvägs och i april publicerades en lägesrapport med populärt skrivna artiklar på programmets hemsida (se nedan).

I veckan samlades ett tjugotal av forskarna för att under två dagar diskutera kunskapsläget. Vid seminariet på SLU medverkade även inbjudna stubbforskare utanför programmet, liksom representanter från Energimyndigheten, Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket, Jordbruksverket, skogsindustrin, energiföretag och ideella organisationer.

Många resultat är fortfarande preliminära, men det finns intressanta slutsatser att lyfta fram. Tryggve Persson från SLU, som är koordinator för programmet ger några exempel:

• Stubbskörd är en energikrävande hantering, och det finns ett stort behov av teknikutveckling. Trots det kan energiinnehållet i det färdiga stubbränslet vara 25 gånger större än den mängd insatsenergi som går åt för att t.ex. lyfta, transportera och flisa stubbarna.
• Rötangripna stubbar har sämre bränslevärde, men stubbskörd i rotröteangripna bestånd kan dämpa spridningen av den fruktade rotrötan. En slutsats är därför att försöka skörda bort alla rötade stubbar på ett stubbrytningshygge.
• Granstubbar är inte det ideala substratet för särskilt många arter som är hotade i dagens skogslandskap, men det finns ännu inget bra mått på vilka stubbar och miljöer som bör undantas vid miljöanpassad stubbskörd.
• Stubbskördens inverkan på flödena av växthusgaser i skogen är svår att beräkna och fortfarande oklar. Förhållandena kan variera kraftigt mellan olika områden och från år till år. Beräkningar av klimateffekter kompliceras inte minst av de långa omloppstiderna i skogsbruket.

Enligt Energimyndigheten, som är den största finansiären, måste både klimatnyttan och andra miljökonsekvenser klargöras.

– Stubbar är ett välkommet tillskott till bränsleförsörjningen, men bara om det är betydligt bättre klimatmässigt att elda stubbar än att elda kol eller torv, säger Anna Lundborg från Energimyndigheten. Men om det är så, måste förstås även de andra miljökonsekvenserna vara acceptabla. Forskningsprogrammet har gett mycket ny kunskap om dessa frågor, men det är en bit kvar till handfasta rekommendationer.

Artiklar
Stubbskörd och miljöeffekter – En populärvetenskaplig lägesrapport, våren 2010
Artikel i tidskriften Miljötrender (se s. 2 & 6–7)

Hemsidor
Forskningsprogrammet Stubbskörd och miljöeffekter, fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap, SLU 
Energimyndighetens ”bränsleprogram” – Uthållig tillförsel och förädling av biobränsle

Kontaktpersoner
Tryggve Persson, SLU  
018-67 24 48, Tryggve.Persson@ekol.slu.se

Anna Lundborg, Energimyndighetens bränsleprogram
016-544 21 10, anna.lundborg@energimyndigheten.se  

Pressbild (fotograf ska anges)
Hygge med uppbrutna stubbar. Foto: Pär Aronsson, SLU