Gå direkt till innehåll
Doftämnen kan styra fruktsamheten hos kor

Pressmeddelande -

Doftämnen kan styra fruktsamheten hos kor

Kvigors könsfunktioner kan påverkas av exponering för kroppsvätskor, t ex urin och brunstslem, som innehåller doftämnen. Det visar en doktorsavhandling gjord av leg vet Kristina Nordéus, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala. Fortsatt forskning skulle kunna bidra till att hitta nya hjälpmedel som kan användas i mjölkkobesättningar för att styra fortplantningen hos kor utan att man behöver använda hormoner.

Feromoner och andra doftämnen används för kemisk kommunikation mellan individer av samma art och kan framkalla beteendemässiga eller hormonella förändringar hos mottagaren. Det övergripande syftet med studien var att undersöka om kor och kvigor påverkar varandras brunstcykler med hjälp av doftämnen i urin och brunstslem och i så fall försöka identifiera de biologiskt aktiva molekylerna i dessa substanser eller, om så inte var möjligt, identifiera brunstspecifika molekyler i allmänhet.

I den första delen av avhandlingsarbetet exponerades kvigor för brunsturin och brunstslem samtidigt som hormonfrisättning, brunstbeteende och äggstocksaktivitet observerades. I ett första skede undersöktes effekten av exponering på hela brunstcykeln och därefter detaljstuderades effekten av exponering på frisättningen av ett hormon (LH) nödvändigt för brunsten och ägglossningen. Man fann förändringar i frisättningen av hormoner och i brunstbeteende hos djuren, vilket tyder på att nötkreatur av honkön kan kommunicera med kemiska signaler och att dessa kan påverka könsfunktionerna hos mottagardjuret.

I ett försök att hitta en metod för att snabbt kunna avgöra om substanser är bioaktiva, alltså har biologisk effekt på mottagaren, undersöktes effekten av exponering för vissa kroppsvätskor på hjärtfrekvensen hos kvigor och tjurar. Exponeringen påverkade hjärtfrekvensen hos både tjurar och kvigor, men det är oklart om denna effekt är stark nog för att registrering av hjärtfrekvensen skall kunna användas som snabbtest för att undersöka bioaktivitet hos olika substanser.

Slutligen undersöktes möjligheten att använda en flugart, ansiktsflugan (Musca autumnalis) som en biologisk detektor för att hitta brunstspecifika molekyler. Studien visade att flugorna kunde skilja mellan urin från brunstiga och icke brunstiga kor baserat på mängden av en viss kemisk förening (cetylalkohol) i proverna. Detta är en av få studier som över huvud taget ger stöd för hypotesen att insekter kan känna av sexualcykelstadium hos värddjur. Försöket att använda ansiktsflugan som en biologisk detektor gav inte önskat resultat, eftersom det ämne flugorna använde sig av för att skilja mellan de två typerna av urin inte kunde upptäckas med den använda metoden.  Det är dock möjligt att metoden kan vara användbar för andra arter av däggdjur och insekter. Om variationerna i urinens innehåll av cetylalkohol i olika faser av brunstcykeln är desamma för kor i allmänhet återstår att undersöka, liksom om exponering för cetylalkohol har någon effekt på kor.

Resultaten visar emellertid på en påverkan av kvigors könsfunktioner efter exponering för brunsturin och brunstslem samt att brunsturin innehåller signifikant mycket mer cetylalkohol än urin från lutealfasen. Fortsatt forskning omfattande ett större antal djur skulle kunna bidra till att hitta nya hjälpmedel som kan användas i mjölkkobesättningar för att styra reproduktionen hos kor utan användning av hormoner.

Leg vet Kristina Nordéus försvarar sin avhandling Pheromones for Modulating Reproduction in Cattle. Biological Potential of Oestrus-related Substances in Intra- and Inter-Species Chemical Communication den 1 juni kl 9.15 i sal ett, Klinikcentrum, SLU Uppsala. Opponent är professor Hilary Dobson, University of Liverpool.

För ytterligare information:

Kristina.Nordeus@slu.se, tel 018-67 13 43, 0733-14 17 93

Dagen innan Kristina Nordéus disputation arrangeras även ett öppet seminarium:

Jakten på den hemliga doften
Torsdag den 31 maj, kl 13.00–16.00, Föreläsningssal Ettan, Klinikcentrum, SLU.
I seminariet medverkar ett flertal av landets ledande experter på doftsignaler och doftkommunikation.

Bildtext: Leg vet Kristina Nordeus har undersökt hur doftämnen påverkar fruktsamheten hos kor. (Foto: SLU)

Ämnen

Kategorier

Regioner


SLU:s vision: SLU är ett universitet i världsklass inom livs- och miljövetenskaper.

Kontakter

Erika Troeng

Erika Troeng

Presskontakt Presschef 018-67 26 08
David Stephansson

David Stephansson

Presskontakt Presskontakt Forskningsinformation 018-67 14 92
Hanna Bäckström

Hanna Bäckström

Presskontakt Enhetschef 018-673501

Janne Nordlund Othén

Presskontakt presskontakt EPOK +46-72 702 9288
Anna-Karin Johnson

Anna-Karin Johnson

Presskontakt Kommunikatör SLU Meny, Lärosätenas klimatnätverk 070-359 71 93 SLU Meny Lärosätenas klimatnätverk
Vanja Sandgren

Vanja Sandgren

Presskontakt kommunikatör, presskontakt 0702-641155
Marianne Persson

Marianne Persson

Presskontakt kommunikatör +46 730 61 65 04

Titti Olsson

Presskontakt redaktör Movium
Johan Samuelsson

Johan Samuelsson

Presskontakt Biolog/kommunikatör Presskontakt SLU Artdatabanken 070-6793409

Science and education for sustainable life

SLU är universitetet som forskar och utbildar kring de biologiska naturresurserna, både på land och i vatten. Vi jobbar med hållbar utveckling av städer och landsbygd, dessutom verkar vi för människors och djurs livskvalitet och välbefinnande.

Vårt universitet producerar forskning i världsklass inom flera områden. Våra utbildningar leder till relevanta jobb, och vår kompetens är efterfrågad i näringsliv och samhälle. Vi verkar både lokalt och globalt för en hållbar, levande och bättre värld.