I stora delar av världen är det inte konstigt att äta insekter, men i Europa har det aldrig varit särskilt utbrett. Och svenskar tycks inte ha ätit insekter ens om de svalt. Forskare vid Uppsala universitet och SLU har undersökt hur man har uppfattat insekter som livsmedel historiskt och globalt. En slutsats är att attityder kan förändras ganska snabbt – det har hänt med andra livsmedel.
Klimatet och dess förändringar påverkar det komplexa samspelet mellan arter, och har stor betydelse för insektsangrepp på växter, pollinering, predation och parasitism. Nu har en nordisk forskargrupp visat hur mikroklimatet formar insektssamhällena inom ett landskap på Grönland. Resultaten antyder att klimatförändringar kan förändra maktförhållandena mellan insekterna, och hur de påverkar miljön.
Forskare från Åbo universitet och SLU har upptäckt att de glupska flicksländorna kan fånga och äta hundratusentals insekter i området kring en damm under en sommar. Totalt motsvarar det ungefär ett kilo insektmassa. Framförallt fångar de olika typer av myggor, men också ett stort antal andra insekter. Resultaten ökar vår förståelse för hur näringsvävarna fungerar i naturen.
Om odlade syrsor ska bli ett hållbart alternativ till kött måste de kunna födas upp på annat än det kycklingfoder som oftast används i dag. Nu kommer en studie från SLU som visar att det finns ogräs och biprodukter från jordbruket som faktiskt fungerar som foder åt syrsor. Studien har gjorts i Kambodja, där många barn lider av undernäring och där behovet av billigt protein är stort.
Framstående forskare vid SLU i Alnarp studerar insektshjärnan i detalj för att förstå hur olika sinnesintryck, t ex dofter, styr beteendet hos allvarliga skadegörande och sjukdomsspridande insekter. Ett stort antal forskare från hela världen samlas i nästa vecka i Alnarp för ett tredagars jubileumssymposium där de senaste landvinningarna inom kemisk ekologi kommer att diskuteras.
SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) i Alnarp har startat en drive för att sprida mer information om hortonomprogrammet; vad är en hortonom, vad pluggar man, vad kan man bli?
Vi vill svara på dessa frågor och berätta mer! Då känns det naturligt att använda Facebook. Vi finns där som SLU Hortonom. Vi använder även Instagram, @sluhortonom. I dessa kanaler kommer studenterna att berätta om sin var
Verkställande direktören för Max Planckinstitutet för kemisk ekologi i Jena, Bill Hansson, tillika gästprofessor vid SLU i Alnarp, valdes vid Max Plancksällskapets årsförsamling 5 juni i München till ny vicepresident. Max Plancksällskapet är en av världens främsta grundforskningsorganisationer. För första gången tillträder en icke-tysk denna tjänst. Under de sex år som förordnandet gäller är Ha
Många växtätande insekter är helt beroende av växtdofter och sexualferomoner för att kunna orientera sig i tillvaron, dvs. hitta lämplig föda åt sig och sin avkomma, och någon att para sig med. Nu visar forskning vid SLU att äppelvecklaren uppfattar blandningar av dessa två dofttyper som en helhet, och att det finns en särskild del av hjärnan som ”tolkar” det sammanlagda doftbudskapet.
Hos många insekter har feromoner utvecklats som ett sätt att känna igen artfränder, och undvika parning med andra arter. Samtidigt hittar man titt som tätt hybrider i naturen, ibland överraskande ofta. Nu har forskare från bland annat SLU hittat en förklaring hos majsmottet: hannarna tycks låta det första doftintrycket avgöra.
När simänder ska häcka bör de välja ett vatten som inte innehåller fisk, som konkurrerar med de nykläckta andungarna om proteinrika insekter, skriver Lisa Dessborn i sin doktorsavhandling från SLU. Änderna saknar dessutom förmåga att känna igen och skydda sig mot rovfiskar som gädda. För att änderna ska reproducera sig bra är det därför viktigt att inte plantera ut fisk och änder i samma vatten.
För första gången görs information om en mycket förbisedd grupp insekter tillgänglig på ett heltäckande och populärvetenskapligt sätt. Sverige visar igen att vi förvaltar Linnés arv väl.
Användningen av kemiska bekämpningsmedel mot insekts- och svampangrepp i grödorna ger mycket negativa effekter på den biologiska mångfalden i Europa. Detta framgår av en SLU-ledd studie i nio jordbruksområden, från Spanien och Irland till Sverige och Estland.
SLU är universitetet som forskar och utbildar kring de biologiska naturresurserna, både på land och i vatten. Vi jobbar med hållbar utveckling av städer och landsbygd, dessutom verkar vi för människors och djurs livskvalitet och välbefinnande.
Vårt universitet producerar forskning i världsklass inom flera områden. Våra utbildningar leder till relevanta jobb, och vår kompetens är efterfrågad i näringsliv och samhälle. Vi verkar både lokalt och globalt för en hållbar, levande och bättre värld.
Box 7070
750 07 Uppsala