Kyrkoledare uppmanar regeringen att säkra situationen för Mellanösterns minoriteter

Idag samlades många av landets kyrkoledare i Södertälje till förbön för utsatta troende i Mellanöstern. Samtidigt skriver kyrkoledarna en debattartikel i Göteborgs-Posten där man uppmanar den svenska regeringen att inom FN:s säkerhetsråd och EU med större kraft verka för att stödja utsatta minoriteter i Irak och Syrien. Artikeln avslutas med fyra krav till utrikesminister Margot Wallström.

Strax efter klockan nio idag inleddes en förbönsstund i S:t Afrems syrisk-ortodoxa kyrka i Södertälje med många av landets kyrkoledare från olika samfund och kyrkor. Förbönerna handlade denna gång om situationen för systrar och bröder som lever i utsatthet i Mellanöstern. Förbönsstunden genomfördes i ortodox tradition under ledning av Dioscoros Benyamin Atas, ärkebiskop, Syrisk-ortodoxa kyrkan. Bland annat bad man: ”Kom ihåg, Herre, våra förföljda bröder och systrar och led dem i din frihet.”

– Vi ser en liten ljusning för en lösning i Mellanöstern, därför är det viktigt att nu be för religiösa minoriteter, säger kardinal Anders Arborelius.

Idag skriver också presidiet för Sveriges kristna råd en debattartikel i Göteborgs-Posten som talar om att kyrkorna i Mellanöstern har spelat en viktig roll i det civila samhället under nästan 2000 år. Under de senaste årens krig har kristna, liksom andra minoriteter, utsatts för omfattande förföljelse. Antalet kristna i Irak har minskat från cirka 1,5 miljon 2003 till cirka 200 000 idag.

Artikeln avslutas med fyra uppmaningar till den svenska regeringen och utrikesminister Margot Wallström att inom FN:s säkerhetsråd och EU med större kraft verka för att stödja folken i Irak och Syrien med att:
– aktivt stödja återuppbyggnadsarbetet och därmed främja den kommande freden så att människor kan återvända till/förbli i sina hemländer.
– arbeta för värdiga levnadsvillkor och medborgaskap för alla på lika villkor, oavsett kön, etnicitet och religion.
– stödja det interreligiösa arbetet i att bygga social sammanhållning och förståelse för samexistens.
– stödja demokratiseringsprocessen genom att involvera trossamfunden och det civila samhället i försoningsarbetet och kapacitetsuppbyggnad samt ge psykosocialt stöd.

Debattartikeln är undertecknad av presidiet för Sveriges kristna råd som består av Anders Arborelius, kardinal, Stockholms katolska stift, Dioscoros Benyamin Atas, ärkebiskop, Syrisk-ortodoxa kyrkan, Antje Jackelén, ärkebiskop, Svenska kyrkan, Lasse Svensson, kyrkoledare, Equmeniakyrkan och Karin Wiborn, generalsekreterare, Sveriges kristna råd.

__________________________________________________________________________________________

Debattartikel i Göteborgs-Posten (6/9):

”Arbeta för att minoriteter ska kunna leva i sina hemländer”

En majoritet av kristna och andra minoriteter i Syrien och Irak har under de senaste åren tvingats på flykt. Den svenska regeringen behöver nu agera kraftfullt inom FN:s säkerhetsråd och EU för att minoriteter ska kunna leva i sina hemländer och leva i samexistens med andra.

Kyrkorna i Mellanöstern har spelat en viktig roll i det civila samhället under nästan 2000 år. Under de senaste årens krig har kristna, liksom andra minoriteter, utsatts för omfattande förföljelse. Antalet kristna i Irak har minskat från cirka 1,5 miljon 2003 till cirka 200 000 idag (enligt den kaldeisk-katolska kyrkan i Irak). Krigen har polariserat och radikaliserat Mellanöstern. Den samexistens som funnits mellan olika etniska och religiösa grupper har nästintill utraderats. Efter ett decennium av brutalt våld kan snart den kristna närvaron vara utplånad.

Kyrkorna har genom åren ofta fungerat som en stabiliserande faktor och medlare i olika konflikter. Kyrkorna vill även i framtiden finnas och vara en plats för hopp och kärlek. Då krävs omedelbara åtgärder för att denna minoritet ska kunna se en framtid. Det finns många modiga män och kvinnor som stannat kvar och som kämpat för sin överlevnad. De är i akut behov av stöd från omvärlden för att kunna leva tryggt i sina hemländer. Den mest avgörande frågan är vem som garanterar säkerheten.

Michel Jalakh, generalsekreterare på MECC, Mellanösterns kristna råd, ger omvärlden en tydlig uppmaning (Dagen 9 augusti 2017):
”Det som rådet efterfrågar från våra västvärldspartners är inte att era regeringar ska lobba för särskilda undantag för kristna flyktingar så att de kan lämna regionen och bo i era länder. Ännu viktigare för kristnas långsiktiga livskraft i Mellanöstern är stödet från det internationella samfundet – och särskilt våra bröder och systrar i Kristus – för att stabilisera vår region så att vi kan stanna kvar i våra hemländer.”

Fördomar mellan olika religioner har skapat och skapar djupa klyftor. Marginalisering och fientlighet mot minoriteter fanns långt före den Islamiska statens frammarsch och detta är en utmaning även i framtiden. Behovet är stort av att återskapa tilliten mellan olika folk och religioner för att säkra minoriteters existens. Det krävs fysisk säkerhet för att människor ska våga återvända till sina hem samt legal och politisk säkerhet som bygger på principen om jämställt medborgarskap. Det behövs även en social och ekonomisk säkerhet som bygger upp det förlorade sociala förtroendekapitalet och som gör att människor kan utbilda och försörja sig.

Religions- och övertygelsefrihet är en angelägenhet för alla. Arbetet för att främja denna rättighet kräver en långsiktig strategi och tålamod. Alla medborgare oavsett etnisk och religiös tillhörighet behöver tillförsäkras lika rättigheter. Alla ska ha rätt att leva med likhet inför lagen där brott och diskriminering utreds och straffas, oavsett offrets eller gärningsmannens religion så att staten förmår att skydda sina medborgare. Rapporten ”The Protection Needs of Minoritets from Syria and Iraq” från Kyrkornas världsråd och norska Kyrkans nödhjälp ger detaljerade rekommendationer för det aktuella skedet såväl som för den nära framtiden och i ett långsiktigt perspektiv.

Under svåra omständigheter har världssamfundet tillsammans med civilsamhället, biståndsorganisationer och trossamfunden gjort stora insatser för att klara den mest akuta situationen. Nu ser vi en annalkande ljusning i säkerhetsläget i Irak även om stora utmaningar kvarstår. Uppgifterna är många för att långsiktigt bygga upp ett samhälle med en livskraftig demokrati och fungerande infrastruktur.

Vi har besökt kristna i Mellanöstern och sett utsattheten, hört svåra berättelser och känt smärta, sorg och uppgivenhet. Men vi har också sett styrkan hos människor, hört både vrede och framtidshopp och firat gudstjänst tillsammans. Vi samarbetar i Mellanöstern med våra systerkyrkor och ekumeniska organ i omfattande humanitära insatser. Som kyrkor vill vi vara en fredsskapande kraft för rättvisa och försoning.

Idag samlas många av landets kyrkoledare till förbön för Mellanösterns kristna såväl som andra minoriteter och majoriteter. Vi tror på bönens kraft att förändra men vi behöver också politiker som visar handlingskraft.

Vi uppmanar den svenska regeringen och utrikesminister Margot Wallström att inom FN:s säkerhetsråd och EU med större kraft verka för att stödja folken i Irak och Syrien med att:

– aktivt stödja återuppbyggnadsarbetet och därmed främja den kommande freden så att människor kan återvända till/förbli i sina hemländer. 

– arbeta för värdiga levnadsvillkor och medborgaskap för alla på lika villkor, oavsett kön, etnicitet och religion.  

– stödja det interreligiösa arbetet i att bygga social sammanhållning och förståelse för samexistens.

– stödja demokratiseringsprocessen genom att involvera trossamfunden och det civila samhället i försoningsarbetet och kapacitetsuppbyggnad samt ge psykosocialt stöd.

För Sveriges kristna råd, presidiet:
Anders Arborelius, kardinal, Stockholms katolska stift
Dioscoros Benyamin Atas, ärkebiskop, Syrisk-ortodoxa kyrkan
Antje Jackelén, ärkebiskop, Svenska kyrkan
Lasse Svensson, kyrkoledare, Equmeniakyrkan
Karin Wiborn, generalsekreterare, Sveriges kristna råd