Ny undersökning: Nedskärningarna hotar elevernas möjligheter att nå målen

En majoritet av rektorerna kommer behöva genomföra besparingar som de befarar påverkar barnens och elevernas möjligheter att nå målen. Endast fem procent svarar att kommunerna säkerställer tillräckligt med resurser till extra anpassningar och särskilt stöd för de barn och elever som har behov av det. Det visar ny statistik från Sveriges Skolledare som presenteras idag.

- Jag hoppas att alla lokala och nationella politiker förstår att besparingarna kommer att slå väldigt hårt mot eleverna kunskapsutveckling – och då inte minst för de elever som har behov av olika stödinsatser, säger Matz Nilsson, Sveriges Skolledares ena förbundsordförande.

64 procent av rektorerna i grundskolan kommer under 2023 behöva genomföra så stora besparingar att de befarar att elevernas möjligheter att nå målen kommer påverkas. Dessutom svarar endast fem procent av skolledarna att kommunerna säkerställer att det finns tillräckligt med resurser till extra anpassningar och särskilt stöd för de barn och elever som har behov av det. I privat icke-vinstdrivande sektor är det två av fem (41 procent) som svarar att huvudmannen säkerställer tillräckligt med resurser, medan motsvarande siffra för vinstutdelande verksamheter är ungefär en fjärdedel (23 procent). Allt enligt färsk statistik från Sveriges Skolledare som i en enkätundersökning frågat 4 000 skolledare om deras ekonomiska förutsättningar.

- På grund av det pressade läget måste kostnadsökningar under 2023 på närmare 10 procent tas inom befintlig budgetram. Skolledare tvingas därför till potentiellt förödande neddragningar på lärare, elevassistenter, elevhälsa och olika stödinsatser, säger Ann-Charlotte Gavelin Rydman, Sveriges Skolledares andra förbundsordförande.

Under 1990-talet befann sig Sverige i en djup lågkonjunktur som ledde till fleråriga kraftiga besparingar i landets skolor och förskolor. Resultatet då blev en stagnation och tillbakagång i elevernas kunskapsutveckling i flera ämnen som har permanentats fram till dags datum. Lärdomen är att skolsystemet så långt det är möjligt måste skyddas mot besparingar. Genom att prioritera skola och utbildning i budgeten i en lågkonjunktur kan landet snabbare och starkare kommer ut ur krisen.

Idag deltar Ann-Charlotte på en riksdagshearing om tidiga specialpedagogiska insatser där resultaten från undersökningen kommer att presenteras. Läs mer om resultaten och riksdagshearingen i bilagorna.

Om undersökningen:

Undersökningen genomfördes mellan 24 april och 15 maj 2023. Enkäten skickades till 11 851 skolledare och 4 026 svarade, vilket ger en svarsfrekvens på 35 procent.