Svenskt Tenns produktion granskad ur hållbarhetsperspektiv

Svenskt Tenn har låtit en av Sveriges främsta hållbarhetsexperter granska sortimentet utifrån vilken miljöpåverkan tillverkning och material har. Nu presenteras resultatet i skriften Svenskt Tenns Hållbarhetsfilosofi, som finns att hämta i butiken och online.

Svenskt Tenn drivs utifrån en vision om att bidra till samhället på så många sätt som möjligt. Produktion i Sverige bidrar till exempel till att hålla svenskt hantverkskunnande vid liv och skapa arbetstillfällen. Överskottet från verksamheten går dessutom, via Kjell och Märta Beijers stiftelse, till forskning inom ekologi och medicin. Men företagets vd Maria Veerasamy vill gå ännu längre:

– Vi är stolta över vårt bidrag till hantverk och forskning i Sverige, men även Svenskt Tenn kan bli bättre på hållbarhetsfrågor, och att höja kunskapsnivån är ett viktigt led i det. Den här skriften är en nulägesanalys. En källa till kunskap som ska hjälpa såväl oss själva som våra leverantörer och kunder på vägen, säger hon.

Till sin hjälp har Svenskt Tenn haft Renée Andersson, en av Sveriges mest erfarna inom hållbar produktion och mänskliga rättigheter, och hedersdoktor vid Lunds Universitet.

Hon menar att granskningen har pekat på få problem, vilket bland annat hänger samman med att den största delen av sortimentet tillverkas i Sverige och Europa. Svenskt Tenn har nära relationer med sina leverantörer – ofta över generationer – och har därför god insyn i produktionen. Av samma skäl är transporter ett begränsat problem. Ytterligare ett plus är kvaliteten:

– Mycket av det vi omger oss med i vår vardag är miljöförstörande för att det har kort brukningstid. Vi behöver bli mer medvetna hur vi konsumerar heminredningsprodukter, och om skillnaden mellan hantverk och massproduktion. Den här skriften kan förhoppningsvis öka den kunskapen. Massproduktion är ju inte hållbart, säger Renée Andersson.

I arbetet med hållbarhetsfilosofin har Renée letat sig bakåt i kedjan av leverantörer och underleverantörer för att ta reda på varifrån materialen kommer, hur de framställs samt hur den färdiga produkten blir till. Skriften berör sådant som ''konfliktmineraler'', processer vid framställning av lin och bomull samt garvning av läder, och hur en kombination av barium och zink har gjort tillverkningen av kristallglas mer skonsam mot miljön än bly – för att nämna några exempel.