Projektet har utvärderat en ny teknik för återvinning av fosfor och kväve ur rejektvatten från rötkammare. Pilotförsök genomfördes under 2021 på testbädden RecoLab vid Öresundsverket i Helsingborg. Driftdata användes som bas för en livscykelanalys, och extraherade näringsprodukter analyserades för förorenande ämnen.
I landsbygdsområden är det ofta en fördel om avloppssystemen har låga kostnader, litet tillsynsbehov och tål varierande belastning. Markbäddar är exempel på sådana system. Traditionellt sett används naturgrus som filtermaterial i markbäddar, men naturgrus är en ändlig resurs som behövs för vattenförsörjningen. Bergkross är ett möjligt ersättningsmaterial, men behöver undersökas mer.
Den statliga utredningen om Giftfri och cirkulär återföring av fosfor från avloppsslam har nu överlämnats till regeringen. Utredningen föreslår förbud mot spridning av avloppsslam med undantag för spridning av slam med god kvalitet på jordbruksmark. Istället för att bidra till klimatutsläpp genom förbränning av slam ska vi utveckla resursanvändningen och lagra kol i marken.
Fosfor har länge starkt prioriterats vad gäller återvinning från avlopp och i direktivet till den sittande slamutredningen är fosfor det enda näringsämnet som nämns. Kväve bör dock prioriteras högst enligt en ny utvärdering av kriterier kopplade till användning av icke förnybar resurs, sårbarhet, och potentiellt minskad klimatpåverkan.
Rapporten ger en översikt av presentationerna under ett tredagarsmöte i Basel i oktober 2017. Mötet handlade huvudsakligen om lagstiftning som håller på att utvecklas i Tyskland och Schweiz för avloppsslam och fosfor, samt om teknik för fosforutvinning. Tyngdpunkten låg på extraktion ur slamaska eftersom mycket av slammet förbränns i Tyskland och Schweiz.
Rapporten går igenom hur mycket fosfor och kväve som kan återföras till odling genom källsortering av urin, fekalier, klosettvatten och matavfall, samt vilka konsekvenser detta kan ha på energianvändning och utsläpp av växthusgaser. Några vanliga tekniker för att koncentrera fosforn i gödsel gås också igenom. Författare: Håkan Jönsson, Åke Nordberg, Björn Vinnerås, SLU
Regeringen ska inom kort underrätta EU-kommissionen om att sju avloppsreningsverk inte klarar EU:s krav på kväverening. Ytterligare omkring 150 kommunala avloppsreningsverk berörs av och klarar redan EU:s krav. De har gjort mycket stora investeringar och underskrider i många fall ännu strängare krav i sina tillstånd.
Svenskt Vatten välkomnar att Naturvårdsverket tagit fram ett förslag till certifikatsystem för att minska avloppsreningsverkens utsläpp av kväve till havet. Förslaget är ett svar på ett uppdrag från regeringen. Iden kommer ursprungligen från branschen.
I denna studie undersöks effekter av ett avgiftssystem för utsläpp av kväve och fosfor från avloppsreningsverk, vilket innebär att en avgift tas ut per kg utsläppt fosfor och kväve och en återföring sker baserad på reningsverkens belastning. Vid en avgift på 75 kr/kg N skulle en kvävereduktion på ca 2 100 ton kväve/år kunna uppnås på ett kostnadseffektivt sätt.
Rapporten presenterar resultatet av projektet ”Uppföljning av dagvattenanläggningar i fem norrortskommuner”, där reningseffekten i fem dagvattendammar undersöktes med hjälp av flödesproportionell provtagning vid in- och utlopp.
Svenskt Vatten arbetar för rent dricksvatten och friska sjöar och hav. Våra medlemmar, de kommunala VA-organisationerna, är landets viktigaste livsmedelsproducenter och miljövårdsföretag och tillhandahåller dricksvatten och avloppsvattenrening till 9,5 miljoner kunder. Vi arbetar aktivt för att stödja våra medlemmars utveckling och för att få gehör på nationella och internationella arenor.
Gustavslundsvägen 12
167 14 Bromma