Projektet har utvärderat en ny teknik för återvinning av fosfor och kväve ur rejektvatten från rötkammare. Pilotförsök genomfördes under 2021 på testbädden RecoLab vid Öresundsverket i Helsingborg. Driftdata användes som bas för en livscykelanalys, och extraherade näringsprodukter analyserades för förorenande ämnen.
I landsbygdsområden är det ofta en fördel om avloppssystemen har låga kostnader, litet tillsynsbehov och tål varierande belastning. Markbäddar är exempel på sådana system. Traditionellt sett används naturgrus som filtermaterial i markbäddar, men naturgrus är en ändlig resurs som behövs för vattenförsörjningen. Bergkross är ett möjligt ersättningsmaterial, men behöver undersökas mer.
Projektet visar att det vid förbränning av avloppsslam går att separera fosfor från de flesta tungmetaller. Genom samförbränning med kaliumrik biomassa, i detta fall vetehalm och solrosfröskal, fick man mer växttillgängliga fosfater än de som bildas vid förbränning av enbart slam. För bästa resultat bör slam och biomassa sammanfogas i pellets, briketter eller granuler.
Det långsiktiga miljöarbetet som bedrivs av landets reningsverk fortsätter. De 41 Revaq-certifierade avloppsreningsverken tar hand om näringsresurserna i avloppet från mer än 5 miljoner svenskar. Ett ämne som Revaq behöver fokusera mer på är silver, som kommer från bland annat antibakteriell behandling av sportkläder.
Wastewater is now considered a resource from where nutrients, energy and water can be recovered. In line with this, plant-wide modelling of wastewater treatment processes needs to account for new processes and state variables. In this research work, emphasis is given to phosphorus removal and/or recovery.
Den statliga utredningen om Giftfri och cirkulär återföring av fosfor från avloppsslam har nu överlämnats till regeringen. Utredningen föreslår förbud mot spridning av avloppsslam med undantag för spridning av slam med god kvalitet på jordbruksmark. Istället för att bidra till klimatutsläpp genom förbränning av slam ska vi utveckla resursanvändningen och lagra kol i marken.
Fosfor har länge starkt prioriterats vad gäller återvinning från avlopp och i direktivet till den sittande slamutredningen är fosfor det enda näringsämnet som nämns. Kväve bör dock prioriteras högst enligt en ny utvärdering av kriterier kopplade till användning av icke förnybar resurs, sårbarhet, och potentiellt minskad klimatpåverkan.
Landets 42 Revaq-certifierade reningsverk står numera för 50 procent av den totala slamproduktionen i Sverige. Den totala mängden slam som godkänts av Revaq för användning på åkermark uppgick förra året till 90 700 ton torrsubstans (TS). Av dessa användes 65 000 ton TS på åkermark och resterande som anläggningsjord.
Rapporten ger en översikt av presentationerna under ett seminarium i Malmö i april 2018. Seminariet handlade om fosforåtervinning från avloppsvatten, med fokus på termokemisk behandling av avloppsslam. Det anordnades av bland andra IWA Sverige. Syftet var att ta in kunskap från andra länder och att låta teknikleverantörer presentera sin teknik.
Rapporten ger en översikt av presentationerna under ett tredagarsmöte i Basel i oktober 2017. Mötet handlade huvudsakligen om lagstiftning som håller på att utvecklas i Tyskland och Schweiz för avloppsslam och fosfor, samt om teknik för fosforutvinning. Tyngdpunkten låg på extraktion ur slamaska eftersom mycket av slammet förbränns i Tyskland och Schweiz.
Samtliga riksdagspartier förutom Sverigedemokraterna anser att det bör finnas ett nationellt mål om återföring av fosfor från stad till land. Det framgår av en enkät som Vetenskapsradion gjort.
Rapporten ger en översikt av presentationerna under ett tredagarsmöte i Basel i oktober 2017. Mötet handlade huvudsakligen om lagstiftning som håller på att utvecklas i Tyskland och Schweiz för avloppsslam och fosfor, samt om teknik för fosforutvinning. Tyngdpunkten låg på extraktion ur slamaska eftersom mycket av slammet förbränns i Tyskland och Schweiz.
Sju klosettvattenprov samt tre prov på trekammarbrunnsslam från Lund analyserades för att beskriva sammansättning och halter av spårelement i relation till fosfor. Resultaten diskuteras i relation till föreslagna gränsvärden för avloppsfraktioner, provens ursprung, provtagning och jämförelsebas. Författare: Sven-Erik Svensson, Jan Erik Mattson, Jan-Eric Englund, Christina Johansson
Ny rapport om fosfor från Svenskt Vatten; ”Frågan som världen glömde”. Tre av fyra svenskar (72 procent) vet inte vad fosfor används till. 75 procent av jordens tillgångar på fosfor finns i Marocko, delvis i det ockuperade Västsahara.
Reningsverk med Revaq-certifiering *) har under de senaste två åren hittat ett stort antal utsläpp av den farliga tungmetallen kadmium. Utsläppen har spårats genom ett aktivt detektivarbete vid reningsverken. Till exempel genom provtagningar vid biltvättar, flygplatser och konstskolor.
Rapporten går igenom hur mycket fosfor och kväve som kan återföras till odling genom källsortering av urin, fekalier, klosettvatten och matavfall, samt vilka konsekvenser detta kan ha på energianvändning och utsläpp av växthusgaser. Några vanliga tekniker för att koncentrera fosforn i gödsel gås också igenom. Författare: Håkan Jönsson, Åke Nordberg, Björn Vinnerås, SLU
Naturvårdsverkets utredning om fosforåterföring riskerar att bli ett bakslag för kretsloppssamhället, säger branschorganisationen Svenskt Vatten i en kommentar.
Förbränning av pelleterat rötslam i fluidbädd medger produktion av askpellets med högt innehåll av växttillgängligt fosfor. För att höja halten av K och Ca är sameldning med biobränsle lämpligt. Temperaturen bör vara så hög som möjligt utan att påverka driftsäkerhet för att öka flyktigheten hos miljöpåverkande ämnen. Uppehållstiden bör minimeras för att undvika att pelletsen nöts sönder.
I denna studie undersöks effekter av ett avgiftssystem för utsläpp av kväve och fosfor från avloppsreningsverk, vilket innebär att en avgift tas ut per kg utsläppt fosfor och kväve och en återföring sker baserad på reningsverkens belastning. Vid en avgift på 75 kr/kg N skulle en kvävereduktion på ca 2 100 ton kväve/år kunna uppnås på ett kostnadseffektivt sätt.
Rapporten presenterar resultatet av projektet ”Uppföljning av dagvattenanläggningar i fem norrortskommuner”, där reningseffekten i fem dagvattendammar undersöktes med hjälp av flödesproportionell provtagning vid in- och utlopp.
Svenskt Vatten arbetar för rent dricksvatten och friska sjöar och hav. Våra medlemmar, de kommunala VA-organisationerna, är landets viktigaste livsmedelsproducenter och miljövårdsföretag och tillhandahåller dricksvatten och avloppsvattenrening till 9,5 miljoner kunder. Vi arbetar aktivt för att stödja våra medlemmars utveckling och för att få gehör på nationella och internationella arenor.
Gustavslundsvägen 12
167 14 Bromma