Under nio år (2013–2022) har membranbioreaktorteknik (MBR) för rening av avloppsvatten utvärderats i pilotförsök vid FoU-anläggningen på Hammarby Sjöstadsverk i Stockholm − inför fullskaleimplementering vid Henriksdals avloppsreningsverk där en av sju fullskalelinjer är i drift sedan 2021. Rapporten sammanfattar erfarenheter, utmaningar och möjligheter med tekniken.
Kan aerobt granulärt slam bli attraktivt som ny reningsteknik för kommunalt avloppsvatten i Sverige? Klarar den stränga utsläppskrav, flödestoppar och låga temperaturer? Och hur står den sig jämfört med en konventionell aktivslamprocess när det gäller volymbehov, energianvändning och tillsynsbehov?
Rapporten går igenom de senaste framstegen inom nanoteknik för råvatten- och avloppsvattenrening. Den granskar tillämpningarna utifrån deras funktion i olika behandlingsprocesser: adsorption, membranfiltrering, fotokatalys och desinfektion. Före fullskalig implementering av nanoteknik inom vattenrening behövs det fler studier i pilotskala i verkliga förhållanden.
I landsbygdsområden är det ofta en fördel om avloppssystemen har låga kostnader, litet tillsynsbehov och tål varierande belastning. Markbäddar är exempel på sådana system. Traditionellt sett används naturgrus som filtermaterial i markbäddar, men naturgrus är en ändlig resurs som behövs för vattenförsörjningen. Bergkross är ett möjligt ersättningsmaterial, men behöver undersökas mer.
Instrumenten på avloppsreningsverken blir allt fler och är viktiga för både övervakning och processtyrning. Rapporten sammanställer praktiska erfarenheter och kunskap kring instrumentering, och ska bidra till att reningsverken i Sverige får tillräckligt god mätdatakvalitet från sina instrument för att de ska kunna nå sina utsläppskrav. Rapporten innehåller handfasta råd och rekommendationer.
Kalmar avloppsreningsverk kunde effektivt minska utsläppen av mikroföroreningar genom att behandla renat avloppsvatten med ultrafilter och efterföljande filter med granulerat aktivt kol (GAK). Resultaten efter ett års drift i en pilotanläggning visar på tillförlitliga och goda reningsresultat med acceptabel drift- och skötselinsats.
Rapporten beskriver kunskapsläget för den nya tekniken aerobt granulärt slam (AGS) för biologisk behandling av kommunalt avloppsvatten. En jämförelse med andra tekniker visar att reningsprocesser med aeroba granuler kan vara kompakta och energieffektiva.
Genom att använda dynamiska modeller och kombinera resultat från årslånga simuleringar av ARV med livscykelanalys kan olika driftstrategier utvecklas och utvärderas utifrån en uppsättning hållbarhetskriterier för att maximera resursutvinning och energieffektivitet samtidigt som vattenkvalitén bibehålls och driftskostnaderna kontrolleras. Metodiken har tillämpats vid en fallstudie av Käppalaverket.
Syftet var att undersöka vilka av metoderna ozonering, behandling med biokol och enzymatisk nedbrytning som lämpar sig bäst för rening av urin från antibiotika. Metoderna studerades både teoretiskt och praktiskt i form av litteraturstudier respektive småskaliga reningsförsök. Författare: Amanda Eskebaek, Landstinget i Uppsala län
Erfarenheter från fällningsdammar har kartlagts och ligger till grund för rekommendationer om utformning och drift av nya och befi ntliga anläggningar. I rapporten diskuteras även alternativa tillämpningar av tekniken. Författare: Christer Hedström, Härjedalens kommun; Sten Lundberg, Miva; Tomas Nilsson, Miva; Jörgen Hanaeus, Ideva; Erik Norin, Sweco
När utsläppsvillkoren skärps kan detta få stor effekt på miljöpåverkan från reningsverkens processer i relation till mängden vatten som renas, men det behöver inte få det. Det som framförallt påverkar utfallet är vilken reningsprocess man har idag och i framtiden, hur den direkta lustgasavgången ändras vid skärpta utsläppskrav och kolkällans ursprung.
Rapporten beskriver val av bergkross och naturgrus till användning som filtermaterial i en markbädd. Materialens kornstorlekskurva och vattengenomsläpplighet studerades. Provtagningsplan inför en planerad jämförande studie ingår. Författare: Elin Elmefors och David Eveborn (JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik), Malin Tuvesson (MittSverige Vatten)
Försöken har utförts vid Hammarby Sjöstadsverket för att studera kväveavskiljning med deammonifikation (partiell nitritation + anammox) vid låga temperaturer och låga kvävehalter, typiska för huvudströmen vid avloppsrening. Specifikt studerades hur olika grupper av bakterier samverkar och etablerar sig i biofilmen. Författare: E Plaza, F Persson, B-M Wilén, R Sultana.
Rejektvatten innehåller höga koncentrationer av ammonium och har potential att vid behandling producera en avsevärd mängd lustgas. För att kunna prediktera och styra rejektvattenprocesser för minimal lustgasproduktion har modeller för SBR- och anammoxprocessen inklusive reaktionsmodell för lustgasproduktion utvecklats. Modellerna har validerats med mätdata från Slottshagens ARV och Sjöstadsverket.
Rapporten går igenom olika metoder för att styra luftningsprocesser i avloppsreningsverk. Forskning på området presenteras, diskuteras och sammanställs. Författare: Linda Åmand, IVL Svenska Miljöinstitutet
Information om ny c-rapport från Svenskt Vatten Utveckling! Nr: C 2011-IVLB1977 Titel: Lustgasemissioner från avloppsreningsverk – en litteraturstudie Författare: Klara Westling, IVL Svenska Miljöinstitutet AB Område: Avlopp
Svenskt Vatten arbetar för rent dricksvatten och friska sjöar och hav. Våra medlemmar, de kommunala VA-organisationerna, är landets viktigaste livsmedelsproducenter och miljövårdsföretag och tillhandahåller dricksvatten och avloppsvattenrening till 9,5 miljoner kunder. Vi arbetar aktivt för att stödja våra medlemmars utveckling och för att få gehör på nationella och internationella arenor.
Gustavslundsvägen 12
167 14 Bromma