Har du koll på våren?

I helgen var det vårdagjämning. Våren är i antågande, åtminstone i södra Sverige, men hur fort det går tills vi ser alla vanliga vårtecken kan vi inte veta i förväg. Vårkollen svarar på frågan hur långt våren har hunnit när vi kommer fram till Valborgshelgen, men då behöver vi hjälp av alla er som vill, med observationer av våra vanligaste vårtecken över hela landet.

Olika vårtecken tar olika lång tid på sig innan de syns, beroende på om de skådas längst ner i södra Sverige eller långt upp i norr. Så därför vill Svenska Botaniska Föreningen och Svenska fenologinätverket veta hur långt olika vårtecken har kommit i alla delar av vårt land, genom att få allmänheten att delta i Vårkollen, oavsett var man bor i landet.

Klimatförändringar påverkar vårens ankomst, men variationen år från år är stor och det kan därför vara svårt att upptäcka detta. Under de senaste åren har vårtecknen kommit 1–2 veckor tidigare än för hundra år sedan, men fortfarande händer det att våren ändå kommer senare än vad vi nu har vant oss vid. Olika arter och olika delar av landet påverkas dessutom olika.

Medborgarforskning

Vem som helst kan agera medborgarforskare genom att gå ut under valborgshelgen (30 april–1 maj) och kolla upp och rapportera en handfull vårtecken till www.vårkollen.se, så att vi  botaniker och forskare också får koll på hur det ser ut just i år.

I Vårkollen, som är ett medborgarforskningsprojekt där frivilliga och professionella forskare samarbetar, ställs frågan hur långt några vårtecken har hunnit vid Valborg och alla kan hjälpa till att besvara den. Med de runt 10 000 observationer från närmare 2 000 platser runtom i landet av blåsippornas, vitsippornas, tussilagons, sälgens och häggens blomning samt björkarnas lövsprickning som har skickats in varje år under de senaste sju åren, har Vårkollen kunnat visa att dessa vårtecken numera ofta hinner 70–80 mil längre norrut än vad som var normalt för 100 år sedan.

– Vi ser att det finns ett stort intresse bland allmänheten för att spana efter vårtecken, på bland annat sociala medier. Detta kan också komma till nytta för vetenskapen, om observationerna också rapporteras in till oss, säger Mora Aronsson, ordförande i Svenska Botaniska Föreningen.

Klimatförändringen har tydligt påverkat både vårens ankomst och växtsäsongen som helhet. Genom att dokumentera när vårtecknen kommer år från år kan forskning och miljöövervakning se hur olika växter påverkas i olika delar av landet.

– De observationer som görs i Vårkollen i år kan vi jämföra med de som rapporterades in i de tidigare Vårkollarna 2015-2021, men också med de som gjordes över hela landet för över hundra år sedan och kan på så sätt få ett mått på om årets vår är tidig eller sen, både i nutid och historiskt sett, säger Ola Langvall från Sveriges lantbruksuniversitet, som är samordnare för Svenska fenologinätverket.

Vårkollen är en del av en större miljöövervakning som kallas Naturens kalender, där frivilliga bidrar till att dokumentera växternas anpassning till årstiderna, från första vårtecken till sista hösttecken. Eftersom växtsäsongens längd och olika arters aktivitetsperioder är grundläggande egenskaper i naturen, är det många som påverkas när naturens kalender ändras som en effekt av klimatförändringen. Skogsbrukare, jordbrukare, biodlare och pollenallergiker är exempel på dem som är direkt beroende av samspelet i naturen och som därmed behöver kunskap om hur detta förändras.

Foto: Gert Olsson/Scandinav