Håll Koll på dina Vårtecken

För en vecka sedan var det vårdagjämning, men inte så många kände någon direkt vår i luften då det var regn eller snö blandat med lite solglimtar. Men våren är i antågande, åtminstone i södra Sverige, vare sig vi vill eller inte. Men hur fort det går tills vi ser alla vanliga vårtecken kan vi inte veta i förväg. Vårkollen svarar på frågan hur långt våren har hunnit när vi kommer fram till Valborgshelgen. Du kan hjälpa till genom att göra observationer av våra vanligaste vårtecken just där du befinner dig

Olika vårtecken syns vid olika tidpunkter, beroende på om de skådas längst ner i södra Sverige eller långt upp i norr. Därför vill Svenska fenologinätverket genom Sveriges lantbruksuniversitet och Svenska Botaniska Föreningen veta hur långt våra vårtecken har kommit i alla delar av vårt land, genom att få allmänheten att delta i Vårkollen den 30 april–1 maj, oavsett var man bor i landet.

Klimatförändringar syns kanske allra tydligast med vårens ankomst, men variationen år från år är stor och därför kan det vara svårt att upptäcka långsiktiga trender. Under det senaste årtiondet har vårtecknen kommit ca 12 dagar tidigare än för hundra år sedan, men fortfarande händer det något år att våren kommer senare än vad vi har vant oss vid. Olika arter och olika delar av landet påverkas dessutom olika.

Medborgarforskning

Du kan agera medborgarforskare genom att gå ut under valborgshelgen (30 april–1 maj) och kolla och rapportera en handfull vårtecken till www.vårkollen.se, så att vi botaniker och forskare också får koll på hur det ser ut just i år.

Vårkollen är ett medborgarforskningsprojekt där frivilliga och professionella forskare samarbetar. Vi ställer frågan hur långt några vårtecken har hunnit vid Valborg och alla kan hjälpa till att besvara den. Vårtecknen som du ska spana efter är blåsippornas, vitsippornas, tussilagons, sälgens och häggens blomning samt björkarnas lövsprickning. Vårkollarna från 2015-2022 har kunnat visa att dessa vårtecken numera ofta hinner 70–80 mil längre norrut än vad som var normalt för 100 år sedan, men hur blir det i år?

– Det finns ett stort intresse bland allmänheten att spana efter vårtecken, som vi ser bland annat på olika sociala medier. Vi vill att dessa spaningar också ska komma till nytta för vetenskapen, ifall observationerna också rapporteras in till oss, säger Mora Aronsson, ordförande i Svenska Botaniska Föreningen.

Klimatförändringen har tydligt påverkat både vårens ankomst och växtsäsongen som helhet. Genom att dokumentera när vårtecknen kommer vid samma tid år från år, kan forskningen och miljöövervakningen hålla koll på hur olika växter påverkas av denna i olika delar av landet.

– De observationer som görs i Vårkollen i år kan vi jämföra med de som rapporterades in i de tidigare Vårkollarna 2015-2022, men också med de som gjordes över hela landet för hundrafemtio år sedan (1873), då en liknande, landsomfattande insamling av observationer startade. På så sätt kan vi få ett mått på om årets vår är tidig eller sen, både i nutid och historiskt sett, säger Ola Langvall från Sveriges lantbruksuniversitet, som är samordnare för Svenska fenologinätverket.

Vårkollen är en del av den miljöövervakning som kallas Naturens kalender, där frivilliga bidrar till att dokumentera växternas anpassning till årstiderna, från första vårtecken till sista hösttecken. Eftersom växtsäsongens längd och olika arters aktivitetsperioder är grundläggande egenskaper i naturen, är det många som påverkas när naturens kalender ändras som en effekt av klimatförändringen. Skogsbrukare, jordbrukare, biodlare och pollenallergiker är exempel på dem som är direkt beroende av samspelet i naturen och som därmed behöver kunskap om hur detta förändras.

Svenska Botaniska Föreningen och Trädgårdsmässan

Under trädgårdsmässan Nordiska trädgårdar i Älvsjö den 30 mars – 2 april finns Svenska Botaniska Föreningen på plats med monter och föredrag om Vårkollen för att informera om medborgarprojektet och om vår flora.