Med anledning av SVT:s granskning av avvikelser på slakterier

Uppdrag Granskning sänder den 13 januari och den 20 januari två program med fokus på avvikelser i djuromsorg på KRAV-certifierade lantbruk samt avvikelser i hygien och livsmedelssäkerhet på slakterier. Som bransch- och utvecklingsbolag som ägs av de största slakterierna i Sverige, välkomnar vi granskningar och tror att det kan göra branschen som helhet än bättre.

Cirka 90% av de svenska konsumenterna har högt förtroende för svenska livsmedel. Det är något att vara stolt över. Man köper en produkt som är väl kontrollerad. Vi har ett unikt kontrollsystem i Sverige som innebär att vi i stort sett har dubbel kontrolltid från myndigheter jämfört med andra länder. Varje slakteri är kontrollerat av Livsmedelsverkets veterinärer 8 timmar per dag och 365 dagar om året för att säkerställa hög livsmedelssäkerhet. Eventuella avvikelser påpekas och korrigeras. Vid enstaka fall utfärdar Livsmedelsverket ett så kallat föreläggande. Ett föreläggande är ett framåtsyftande beslut där myndigheten ålägger ett slakteri att vidta en eller flera åtgärder inom en viss tid för att verksamheten ska uppfylla lagkraven. Myndigheten beslutar om ett föreläggande för mer eller mindre allvarliga brister eller när ett påpekande om att vidta åtgärder inte följs.

Varje föreläggande är ett för mycket och något som vi ser allvarligt på. Men vi ska komma ihåg att det slaktas mellan 3 och 4 miljoner djur per år i Sverige och att merparten av alla kontroller sker helt utan anmärkning. Bakom varje föreläggande finns det också en förklaring. När avvikelser upptäcks behövs ofta tid för en noggrann utredning för att vidta de förbättringsåtgärder som behövs. Slakteriet gör rutinförändringar och utbildar sin personal. Ofta kräver detta mer långsiktiga investeringar för att genomföra. Ibland behöver slakteriet och Livsmedelsverket diskutera hur bristerna bäst ska åtgärdas. Det finns också några fall där vi ser att mindre slakterier behöver stöd i processer, rutiner och ledarskap.

Det här är inga ursäkter, men det är några förklaringar. En god slakthygien är grundläggande för alla slakterier. Det är varje företags ansvar att hålla god hygien, ha goda arbetsrutiner och följa samtliga delar av livsmedelslagstiftningen. Det är bra att myndigheterna genomför ständiga kontroller och att eventuella brister identifieras och korrigeras.

Uppdrag Granskning betonar särskilt avvikelser gällande fekala föroreningar, något som uppstår när gödselförorenade djur levereras till slakteriet. Att slakta rent ställer då höga krav på slakteriets personal och den utrustning slakteriet har. Viktigt att betona är att fekala föroreningar upptäcks tidigt i slaktprocessen. Inget kött som lämnar anläggningen är kontaminerat. Som konsument kan man känna sig trygg med de kontrollfunktioner som finns i ett slakteri. I produktionen finns flera kontrollsteg så att allt som lämnar slakteriet är säkert och godkänt som livsmedel av Livsmedelsverkets personal. Vi ska också komma ihåg att 98,5% av alla djur som ankommer till slakterierna bedöms vara helt rena från gödselföroreningar, enligt Livsmedelsverkets statistik.

Vi ser en avsevärd minskning i antalet förelägganden. Det är en positiv utveckling. Under 2020 utfärdades knappt 10 förelägganden till svenska slakterier, jämfört med 2019 då det utfärdades totalt 36 förelägganden. Vi menar att ett antal förelägganden som utfärdades under 2019 beror på att Livsmedelsverket gjorde en del regelförändringar som krävde anpassningar från slakteriernas sida – något som vissa slakterier inte klarade av inom ramen för den utsatta tiden.

Det här gör branschen gällande fekala föroreningar
Det är djurleverantörens ansvar att djuren är rena när de transporteras för slakt. Men på det här området ser vi att både djurleverantörer och slakterier behöver göra mer. För att ytterligare minska andelen gödselförorenade djur har Svenska Köttföretagen tillsammans med slakterierna tagit fram en branschriktlinje för hygienisk slakt och en tillhörande bedömning av gödselförorenade nötkreatur. Detta ska hjälpa både djurleverantörer och slakterier i sitt arbete. På slakteriet kontrolleras djurens renhet av Livsmedelsverkets officiella veterinär. Finns det brister i renheten hos djuren informerar veterinären aktuell länsstyrelse som har det övergripande ansvaret för att djurskyddet på gården kontrolleras. Vid grava fall, eller där merparten av djuren från samma besättning har kraftiga gödselföroreningar, kan en
åtalsanmälan ske.

Det finns flera åtgärder som djurleverantörer och slakterier behöver arbeta mer med:

• Vilket inhysningssystem gården har är avgörande för vilka insatser som krävs för att hålla djuren rena under hela uppfödningen. Exempel på några generella kontrollpunkter för att förebygga gödselföroreningar är torra och rena liggplatser, antalet liggplatser måste överensstämma med antalet djur samt regelbunden och tät utgödslingsfrekvens.
• En kort päls är också lättare att hålla ren än en lång.
• Slakterier kan bli bättre på att avtala att djuren som levereras ska hållas rena och bli tydligare med vad som gäller med nya leverantörer.
• Slakterierna kan öka medvetenheten hos slakteriets personal om riskerna med gödselförorenade djur och ha krav på bra belysning.
• Större slakterier som utför mottagningskontroll vid inköp av slaktkroppar från andra slakterier kan också ställa tuffare krav.

Branschen jobbar på olika sätt för att stödja de enskilda företagen, bland annat genom branschriktlinjer, utbildningsmaterial för slakt och styckningspersonal samt dialog med myndigheter kring modernisering av köttkontrollen bland annat med hjälp av ökad digitalisering och täta kontroller på riskområden.

Hans Agné
Svenska Köttföretagen AB