Kött- och fågelbranschen lämnar avgiftsutredning och ifrågasätter om regeringen tar livsmedelsstrategin på allvar

Under 2017 lade Riksdagen med stor enighet fast inriktningen för livsmedelspolitiken fram till 2030. Livsmedelsstrategin hade sett dagens ljus och den välkomnades varmt av livsmedelskedjans alla aktörer. Livsmededelsstrategins huvudsakliga syfte är att öka produktionen, bidra till en konkurrenskraftig livsmedelskedja, öka sysselsättningen, exporten, innovationskraften och lönsamheten samtidigt som relevanta miljömål nås. En produktionsökning bidrar till en ökad självförsörjningsgrad av livsmedel, vilket har aktualiserats än mer mot bakgrund av Coronapandemin. Tyvärr upplever vi inte att dessa ord har någon egentlig mening för regeringen när det kommer till svensk animalieproduktion.

Eftersom ett nytt avgiftssystem för köttkontrollen i landet måste tas fram gav regeringen i december 2019 Livsmedelsverket i uppgift att utreda en ny avgiftsmodell. Här hade regeringen en chans att leva upp till livsmedelsstrategins ambitioner och bryta trenden av ständigt ökade kontrollavgifter och därmed kostnader för de enskilda företagen för den offentliga kontrollen på slakteri. Kostnader som placerar Sverige i ohotad EU-topp. Efter fruktlösa diskussioner med representanter för regering och myndighet ser nu branschens delegation inte något annat alternativ än att lämna samarbetet för ny avgiftsmodell för svenska företag.

–Branschen lämnar avgiftsutredningen, eftersom regeringen inte ger grundförutsättningarna för att ta fram en avgiftsmodell som ger konkurrenskraftiga villkor. Vi har inte ens fått gehör för att utreda en modell med fasta avgifter på en lägre nivå, lika för alla företag, som tillämpas i många andra länder inom EU, säger Hans Agné, vd Svenska Köttföretagen.

Regeringen och Livsmedelsverket håller fast vid en avgiftsmodell för köttkontroll som ger en kostnadsnivå som kraftigt avviker mot övriga länder. Konkurrenskraften försämras för den svenska matproduktionen. Följden blir att produktionen av svensk mat och möjligheten till export minskar, arbetstillfällen försvinner och företag och bönder får det tuffare.

–Myndigheten kan i en modell med full kostnadstäckning föra vidare alla kostnadsökningar till företagen. Därför befarar vi att den väg, med full kostnadstäckning, som regeringen valt innebär att trenden med ökade kostnader i framtiden fortsätter då det inte finns några incitament till effektivisering, säger Maria Donis, vd Svensk Fågel.

Undertecknade branschföreträdare för den svenska animalieproduktionen och som representerar ca 96% av den slakt som sker i Sverige, ser det som oerhört viktigt att alla tar konsekvenserna av den gällande livsmedelsstrategin. Alla beslut som fattas måste gå i rätt riktning för att målsättningarna i livsmedelsstrategin ska realiseras. Det är genom att alla beslut går i rätt riktning som vi kan vända utvecklingen och öka svensk, hållbar livsmedelsproduktion och därmed skapa fler arbetstillfällen i städer och på landsbygden samt främja en fortsatt god djurhälsa med låg antibiotikaförbrukning.

–Regeringen, som ytterst ansvarig, har med öppna ögon, och trots Livsmedelsstrategin, valt en väg som går i fel riktning och leder till en sämre konkurrenskraft för svensk animalieproduktion, säger Magnus Därth, vd Kött och Charkföretagen