Kronisk hjärtsvikt

Vanligt. I Sverige har 300 000 individer diagnosen hjärtsvikt. Hjärtsvikt är vanligare i högre åldrar. Farligt Hjärtsvikt medför en dålig prognos väl jämförbar/t.o.m. sämre än den vid våra vanliga cancer- sjukdomar. Femårsöverlevnaden är i storleksordningen 50%. Kostsamt Den årliga direkta sjukvårdskostnaden för handläggning av patienter med hjärtsvikt i Sverige beräknas vara 3 miljarder, d.v.s. c:a 2% av hela hälso- och sjukvårdsbudgeten. 70% av kostnaden utgöres av kostnaden för sjukhusvård. Handikappande - Hög sjuklighet Vanligaste orsaken till sjukhusvård för personer över 65 år. Medför ofta minskad livskvalitet och hinder för att leva ett normalt vardagligt liv. Behandlingsbart Behandlingen av hjärtsvikt har varit mycket framgångsrik och senaste 10-15 åren har dödligheten minskats med 30-40% sannolikt till följd av att man använt en effektiv kombinationsbehandling med flera olika typer av läkemedel (ACE-hämmare/AII-hämmare, Beta-receptorblockerare, Aldosteronhämmare samt urindrivande läkemedel) PROBLEM Många patienter odiagnostiserade Diagnosen av hjärtsvikt kräver inte bara att patienten har symptom förenliga med hjärtsvikt utan även att hjärtfunktionen är nedsatt. Trots detta är inte diagnosen bekräftad hos alla patienter med hjärtsvikt, utan det föreligger såväl under- som överdiagnostik. Många patienter underbehandlade I Riktlinjerna för behandling framgår tydligt hur patienterna skall behandlas och ändå får inte alla patienter rekommenderade läkemedel och om de får det så får de inte alltid dem i adekvata doser som visat effekt i stora välkontrollerade studier. Dålig kunskap om Hjärtsvikt hos patienter och anhöriga Många patienter med hjärtsvikt har dålig kunskap om sitt tillstånd och kan därför inte i tid känna igen tecken på försämring vilket medför att de är svårt sjuka när de söker vård och då behöver läggas in på sjukhus. Återinläggningsfrekvensen är hög. ÅTGÄRDER -Gemensamma nationella och internationella riktlinjer för diagnostik och behandling av hjärtsvikt finnes och uppdateras kontinuerligt. Nya utgåvor av Riktlinjer kommer nu 2004/22005. Enligt professor Ulf Dahlström, Universitetssjukhuset i Linköping är de väsentligaste åtgärderna: -Information om problemet hjärtsvikt till såväl Profession som allmänheten (mer än 50% av patienterna med hjärtsvikt sköts inom den öppna vården utanför sjukhusen). -Inrättandet av sjuksköterskeledda Hjärtsviktmottagningar med läkarstöd för hjälp med diagnostik, optimerandet av behandling och information/utbildning av patient och anhöriga -Kvalitetskontroll och visualisering av hur man i praktiken handlägger/behandlar patienter med hjärtsvikt genom det nystartade nationella Kvalitetsregistret RiksSvikt. FRAMTID Fortsatt utveckling med förbättrad kombinationsbehandling pågår. En ökad användning av inopererade apparater som defibrillatorer och specialpacemakrar kan förutses.