Högsäsong för långfärdsskridskor i fjällen

Högsäsong för långfärdsskridskor i fjällen

I samband med att kylan har kommit relativt tidigt i år har isläggningen gått snabbt och många mindre och mellanstora fjällsjöar kan erbjuda enastående upplevelser med skridskoåkning eller annan vistelse på spegelblanka isar. Att vistas på de försa isarna lockar allt fler men ställer också stora krav på förberedelser. I slutet på oktober och november månad innebär högsäsong för skridskoåkning på nylagda isar men det är även en aktivitet som för med sig risker. Under de senaste tio åren har 121 personer drunknat i samband med isolyckor i Sverige och under 2023 har det omkommit 4 personer enligt statistik från Svenska Livräddningssällskapet.

– Få upplevelser kan mäta sig med att glida fram på isen över en blank fjällsjö. På många sätt kan det jämföras med att åka skidor i lavinterräng. Det krävs både kunskap och förberedelser för att minimera riskerna, säger Per-Olov Wikberg, samordnare vid Naturvårdsverkets Fjällsäkerhetsråd.

Skridskoåkningen på fjällens sjöar och vattendrag är oftast koncentrerad till senhöstmånaderna i samband med den första isläggningen. Nätterna är då ofta kalla men snöfallen fortfarande begränsade. Det skapar de särskilda förhållanden som lockar både erfarna och oerfarna skridskoåkare till unika upplevelser.

Det är samtidigt en aktivitet som för med sig risker. Under de senaste tio åren har 121 personer omkommit genom drunkning vid isolyckor i Sverige i samband med färdsel till fots, med skridskor, med snöskoter eller att man på annat sätt befunnit sig på isbelagda vatten.

– De första glasklara och sprickfria isarna kan vara mycket svåra att bedöma. Blir det sedan lite snö på isen så är det nästan omöjligt utan redskap, säger Jan Insulander, projektledare på Issäkerhetsrådet.

Därför är det viktigt att noga studera isen och prova dess tjocklek vartefter man tar sig fram samtidigt som man måste vara uppmärksam på tunna partier. Tecken på detta är områden där vatten är i rörelse eller där det ligger snö på isen som gör det svårare att avgöra tjockleken.

Fjällsäkerhetsrådet har tillsammans med Issäkerhetsrådet tagit fram några råd för en säkrare skridskotur i fjällen

Åk aldrig ensam. Det kan vara mycket svårt att ta sig upp själv om isen brister. De flesta allvarliga olyckor har varit med ensamåkare, eller grupper om två där båda gått igenom isen. Helst bör man vara tre eller fler och se till så att man håller avstånd så att inte alla åker i om isen brister.
Använd ispik och isdubbar – ispiken fungerar som ett känselspröt för att testa att isen håller. Isdubbarna ska hänga runt halsen nära hakan så att de är lätt att komma åt dem snabbt. Glöm heller inte en kastlina för kamraträddning.
Studera området där du ska åka – ta med en karta och studera sjön eller vatten-draget där du ska åka vilket kan hjälpa dig att hitta områden med svagare is.
Åk nära strandkanten – genom att åka nära stranden har du kortare väg till fast mark om något slags tillbud skulle inträffa.
Ta med torrt ombyte – packa ett torrt ombyte i en plastpåse eller motsvarande som är försluten. Påsen packar du i en ryggsäck som då blir en viktig flythjälp om olyckan skulle vara framme.
Lämna färdmeddelande – meddela din färdväg till en anhörig samt när du beräknar att vara tillbaka.
Behåll lugnet om isen brister – om olyckan är framme och isen brister är det viktigt att andas lugnt. Vänd dig i den riktning där du kom ifrån och arbeta metodiskt med hjälp av isdubbarna för att ta dig ur vattnet mot säker is.
Påkalla hjälp om olycka inträffar – larma efter hjälp via appen 112 vilket automatiskt skickar din position till SOS Alarm, vilket gör det lättare för hjälpen att snabbt komma fram till rätt plats.

Läs mer: www.fjallsakerhetsradet.se/aktiviteter/skridsko/
www.issakerhet.se

För ytterligare information kontakta:

Jan Insulander, Projektledare, Issäkerhetsrådet
070-594 15 96
jan.insulander@telia.com
www.issakerhet.se

Per-Olov Wikberg, Samordnare vid Naturvårdsverkets fjällsäkerhetsråd
010-698 10 53, 076-115 16 79
per-olov.wikberg@naturvardsverket.se

Anneli Nivrén, presschef Naturvårdsverket,
010-698 13 00, 070-206 37 27
anneli.nivren@naturvardsverket.se

Camilla Hansen, administratör, Issäkerhetsrådet
0766189154
camilla.hansen@sls.a.se

Naturvårdsverket driver och samordnar arbetet för en god livsmiljö tillsammans med andra. Vi bygger vårt arbete på kunskap och visar på möjligheter för en hållbar utveckling. Vi är en miljömyndighet som arbetar på uppdrag av regeringen. Vi är cirka 600 medarbetare på våra kontor i Stockholm och i Östersund.