Utökad läkarutbildning löser inte hälso- och sjukvårdens problem!

Ministern för högre utbildning och forskning har i samband med budgetpropositionen 2018 aviserat en utökning av läkarutbildningen i Sverige. Motivet som anförs är brist på läkare samt att Sverige bör klara sin försörjning av läkare på egen hand. Förslaget löser varken den inhemska läkarförsörjningen eller hälso- och sjukvårdens stora problem. Det som måste till är förändringar i vårdens och läkares arbetssätt, skriver Svenska Läkaresällskapets ordförande Stefan Lindgren i ett debattinlägg på Dagens Medicin.

– Lösningen på hälso- och sjukvårdens stora utmaningar är inte att få fler läkare i Sverige. Det handlar om att förändra vårdens och läkarprofessionens arbetssätt i grunden. Där utbyggnaden av den nära vården och ökad globalisering talar för färre och bredare specialiteter än i dag, säger Stefan Lindgren.

Svenska Läkaresällskapet för fram tre insatser som bör ske bör ske inom tre områden:

1. Satsa på stimulerande arbetsmiljöer som attraherar och utvecklar vårdens medarbetare: Lärande arbetsmiljö, goda arbetsförhållanden, administrativa stöd, karriärutveckling, möjligheter till kompetensutveckling och forskning är kända ”drag-faktorer” i verksamheter där personal vill vara och utvecklas. En särskild utmaning är hur kompetensöverföringen till den nära vården ska ske utan att man slår ut fungerande strukturer för lärande, utbildning och forskning.
2. Reformera läkares utbildning: Det finns sedan länge ett väl förankrat förslag till en ny läkarutbildning i Sverige för att bättre möta behoven av kompetens hos morgondagens läkare. Regeringen borde prioritera detta förslag och korta vägen till behörighet genom fler AT-tjänster istället för att öka läkarutbildningen numerärt. Utbyggnaden av den nära vården och ökad globalisering talar också för en specialitetsordning med färre och bredare specialiteter än i dag.
3. Stimulera fri rörlighet bland läkare: Rörligheten bland läkare och medicine studerande är stor, vilket sker i en internationell samsyn kring värdet av fri rörlighet och ”brain circulation”. Många läkare kommer tillbaka till sina respektive hemländer med nya idéer och sätt att arbeta. Sverige bör självklart agera för att stimulera denna rörlighet ytterligare. Det vi även kan göra för patientsäkerheten och de presumtiva studenterna är att bidra till att läkarutbildningarna internationellt kvalitetssäkras. Här finns goda initiativ som Sverige bör stödja.

Läkarna har den längsta och mest omfattande utbildningen i hälso- och sjukvårdssystemet.

– Den centrala frågan för regeringen borde vara hur vi kan utnyttja den kompetensen på bästa och mest effektiva sätt, avslutar Stefan Lindgren.

Läs hela artikeln "Utökad läkarutbildning löser inte hälso- och sjukvårdens problem"
Dagens Medicin debatt publicerad 2017-10-27