Sverige, inflytelserik aktör inom post-2015 agendan ” Så många friska år som möjligt för alla”

2015 ska FN:s millenniemål vara uppfyllda och inom området global hälsa har Sverige en inflytelserik roll. Svenska Läkaresällskapet (SLS) initierar därför konferensen ’ Global Health beyond 2015’ som samlar ledande experter för att diskutera världshälsofrågan utifrån tre teman; ojämlikhet, livsstils- och kroniska sjukdomar samt klimat. Målsättningen, förutom ökad kunskap om global hälsa, är att man sätter ramverket för ’The Stockholm Declaration on Global Health’. En handlingsplan med konkret utvecklingsagenda som besökare till konferensen uppmanas bidra till.

Få vet att Sverige har en viktig och betydande roll internationellt gällande diskussionerna och riktlinjerna för framtidens globala hälsa för FN:s millenniemål. Uppdraget innebär både att dra slutsatser av de befintliga millenniemålen samt ge förslag på hur nya mål kring hälsa kan formuleras i den så kallade post-2015 processen. Därför har nu Svenska Läkaresällskapet initierat den unika tvärvetenskapliga konferensen ’ Global Health beyond 2015’. Peter Friberg, ordförande Svenska Läkaresällskapet, förklarar;

”Ett övergripande hälsomål, förutom att vi får leva längre, är att alla borde ha rättighet till en så god hälsa som möjligt genom hela livet. Hälsan måste prioriteras mer och Sverige har en mycket inflytelserik roll internationellt gällande post-2015 agendan, bland annat är världens första ambassadör i global hälsa svensk; Anders Nordström. Förut handlade hälsoproblemen i låginkomstländer främst om överlevnad och smittsamma sjukdomar, idag handlar hälsoproblemen dessutom om högt blodtryck, cancer, diabetes, psykisk ohälsa och klimatpåverkan. Vi hoppas konferensdagarna lyfter hälsofrågorna ytterligare och att fler engagerar sig. Det är dags att agera nu”.

Under två dagar samlas ledande experter för att diskutera global hälsa utifrån tre teman; ojämlikhet, livsstils- och kroniska sjukdomar samt klimat. Teman som också sätter ramverket för ’The Stockholm Declaration on Global Health’, en handlingsplan med konkret utvecklingsagenda.

” När det gäller framtida prioriteringar för global hälsa finns många potentiella agendor”, säger Peter Byass, professor i hälsofrågor Umeå Universitet inför konferensen. ” Vi har därför inför diskussionerna i Stockholm valt några av de områden vi tror kommer att vara viktiga inom global hälsa. Ojämlikhet och fattigdom är ofrånkomligt som sociala bestämningsfaktorer. Sedan är livsstilsrelaterade och icke-kommunicerbara sjukdomar ett enormt ökande hälsoproblem liksom klimatet.

Ekonomi, politik, klimat och sociala omständigheter är bara några faktorer som påverkar hälsan vid sidan av de direkta effekterna av hälso- och sjukvård. Samtidigt kan hälso- och sjukvårdssystem begränsas av bristande resurser, kunskap och effektiva strategier. Under 4 april pågår intressanta paneldebatter och föreläsningar i Stockholm Waterfront Congress Centre. Den 5 april är en sluten workshop då nyckeltalare tillsammans med studenter diskuterar global hälsa. Dagarna sätter ramverket för ’ The Stockholm Declaration on Global Health’, Stockholmsdeklarationen, som väntas presenteras nationellt och internationellt i slutet av maj.

Missa inte Pressbilaga 1 med information om konferensens teman samt FN:s millenniemål. 

För pressackreditering och intervjuer: kontakta tanja@greenwood.se eller ring 0707-91 57 36

Pressbilaga1

Konferensens tre huvudteman sätter även ramverket inför ’The Stockholm Declaration on Global Health’, Stockholmsdeklarationen, som sammanställs och publiceras efter mötet i slutet av maj. Teman som arbetsgruppen för ’Global Health beyond 2015’ tagit fram och som återspeglar, inte alla, men oerhört viktiga områden inom global hälsa.

1. Ojämlikhet

Världen fortsätter att vara ojämlik, men inte bara mellan fattiga och rika länder, utan även hur man demografiskt inom ett land har tillgång till god hälso- och sjukvård, liksom information om en hälsosam livsstil.

2. Livsstils- och kroniska sjukdomar

Vid sidan av direkt fattigdom och smittsamma sjukdomar ökar de så kallade icke-smittsamma sjukdomarna (NCD) såsom högt blodtryck, diabetes och cancer. Sjukdomar som direkt är kopplade till ohälsosamt leverne, alkohol, tobak och minskad fysisk träning har ökat lavinartat, liksom psykisk ohälsa. Utbildning, information och kunskap mot både hälso- och sjukvården liksom allmänheten är ett måste.

3. Klimat och hälsa

Klimatförändringarna innebär en allt större utmaning för människors hälsa. Väderförhållanden har alltid påverkat hälsan och det är viktigt att förstå vad hälsoeffekterna av klimatet kan bli och att det för framtiden finns hälsoekonomiska vinster inte bara regionalt och nationellt utan även globalt om större integration sker tvärvetenskapligt; mellan regeringar, internationella organ, företag och akademiska världen.

FN:s Millenniemål

1. Halvera jordens fattigdom och hunger.
2. Se till att alla barn får gå i grundskolan.
3. Öka jämställdheten mellan kvinnor och män.
4. Minska barndödligheten.
5. Förbättra mödrahälsan.
6. Stoppa spridningen av hiv och aids.
7. Säkra hållbar utveckling.
8. Öka samarbetet kring bistånd och handel.