Resursfrågan avgörande för en väl utvecklad nära vård med allmänmedicin som bas

Det är positivt att regeringen nu tar ett första steg till en omstrukturering av hälso- och sjukvården och föreslår att den organiseras så att den kan ges nära befolkningen, som framgår av propositionen "Styrande principer inom hälso- och sjukvården", 2017/18:83.

– Viktigt att lägga till är att det ska vara en vård nära befolkningen med allmänmedicin som bas, säger Stefan Lindgren, Svenska Läkaresällskapets ordförande i en kommentar. Vi vill också understryka vikten av att alla inblandade parter har samsyn för att en ny organisation ska få genomslag.

Läkaresällskapet  ser resursöverföringen som den stora utmaningen. Mer resurser bör läggas på kompetensöverföring och kompetensutveckling samt nya arbetsformer och samverkan mellan vårdgivare och mellan professioner. En väl utvecklad nära vård kommer att få ett stort utbildningsuppdrag, såväl när det gäller grundutbildning och vidareutbildning som fortbildning av olika vårdyrkeskategorier, eftersom det är där det största patientunderlaget kommer att finnas. Det är därför viktigt att utbildningsperspektivet finns med redan från början i omstruktureringen. 

– Ett bredare uppdrag till primärvården, som redan idag har svårigheter att klara sitt uppdrag, kommer att kräva betydande omställningsresurser och en tydlig plan för överföringen, säger Stefan Lindgren.

Något som Läkaresällskapet däremot inte ställer sig bakom i propositionen är en utökad vårdgaranti, som riskerar att leda till att patienter med större medicinska behov trängs undan.

– Vi anser att den medicinska bedömningen av patienterna ska göras av någon med adekvat och tillräcklig kompetens och att det är behovet av vård som ska styra vilken yrkesgrupp patienten får träffa, säger Stefan Lindgren. Att använda tid som prioriteringsmekanism avråder vi bestämt ifrån! Det överensstämmer inte med prioriteringsplattformen, som utgår från att vård ska styras av behov, inte efterfrågan.