Lagförslag för ändring av juridiskt kön – SLS efterlyser fördjupad etisk analys

Svenska Läkaresällskapet (SLS) har lämnat synpunkter på utkastet till lagrådsremiss ”Vissa kirurgiska ingrepp i könsorganen och ändring av det kön som framgår av folkbokföringen” (S2021/07285). Lagförslagen som har en direkt betydelse för människors hälsa och välbefinnande är inte tillräckligt utredda och bör inte genomföras i sin nuvarande utformning menar SLS.

Lagförslaget innebär i korthet att det från 12 års ålder ska bli möjligt att via ansökan till Skatteverket få sitt folkbokförda ”juridiska” kön ändrat. Någon prövning av önskemålet frånsett en rent administrativ process föreslås inte. För omyndiga personer är det vårdnadshavare som gör ansökan, med obligatorisk påskrift av den underårige. Vid eventuellt önskemål om att reversera sitt folkbokförda kön ska det enligt förslaget krävas en inte närmare specificerad professionell bedömning av om personen kan förväntas även fortsättningsvis vilja leva i önskad könsidentitet.

– Att transpersoner sedan lång tid – och fortfarande – möter många svårigheter och hinder att leva ett delaktigt liv i vårt samhälle är ett allvarligt problem som behöver adresseras, säger Mikael Sandlund, ordförande för SLS delegation för medicinsk etik. Hindren och svårigheterna finns på många ställen och nivåer: allt från hur lagar och regler är utformade till enskilda människors fördomar och trångsynthet. Hindren uppstår i hälso- och sjukvården, likväl som på många andra arenor.

SLS delar därför givetvis de ambitioner som ligger bakom de aktuella lagförslagen att förbättra för transpersoners livsvillkor. SLS anser dock att det inte klargörs om förändringen av processen för folkbokfört kön ska ses som uttryck för att lagfästa en rättighet, eller som ett förslag till en hälsostärkande åtgärd. Därmed förblir det oklart vilket problem lagförslaget primärt ämnar lösa, och det blir svårt att ta ställning till om förslaget är bra. Är det en rättighet som ska stipuleras måste det utredas vilka totala konsekvenser detta får, inte minst i relation till andra rättigheter som exempelvis barns rättigheter. Är det en hälsostärkande effekt som avses behövs belägg för att en sådan kan förväntas. I bägge fallen får de positiva effekterna sedan vägas mot förutsebara negativa konsekvenser i de intressekonflikter som uppstår.

Ur SLS perspektiv är konsekvenser för människors hälsa och för hälso- och sjukvården i fokus. SLS listar i remissvaret exempel på frågor som borde utredas vidare och efterlyser en etisk analys, innan förslaget går vidare till den lagstiftande församlingen.

– Lagförslaget ”Ändring av det kön som framgår av folkbokföringen” bör inte läggas fram, utan underkastas en fördjupad etisk analys. Konsekvenserna på sjukvårdens område är otillfredsställande utredda, säger Mikael Sandlund.

SLS anser vidare att lagförslaget ”Vissa kirurgiska ingrepp i könsorganen” bör förkastas då det innebär en särreglering av enskilda åtgärder vid könsdysfori vilket av flera skäl bör undvikas.

– Vi motsätter oss att den kirurgiska behandlingen vid könsdysfori ska regleras i särskild lag, säger Mikael Sandlund. De motiv som anges för att särreglera just kirurgiska åtgärder vid könsdysfori övertygar inte. Argumenten mot är desto starkare: läkare ska arbeta enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. En läkares sammanvägda bedömning att erbjuda eller inte erbjuda operation till en patient som önskar att bli opererad ska inte kunna överklagas till domstol. Operationer, liksom all annan sjukvård är inte utkrävbara rättigheter, utan det är läkarens ansvar att tillsammans med patienten väga nytta mot risk, och överväga olika behandlingsalternativ. Därför motsätter sig SLS att ingrepp i könsorganen skulle omfattas av en särlagstiftning av rättighetskaraktär. Denna typ av ingrepp ska omfattas av samma regler och lagar som all annan hälso- och sjukvård.

Läs SLS remissvar