Regeringen tar ett viktigt steg för klimatanpassning

Idag beslutade regeringen om ett anslag om 100 miljoner kronor över tre år till den nystartade Anpassningsfonden. Diakonia och Hela världen, Svenska kyrkans internationella arbete välkomnar regeringens beslut att det är Anpassningsfonden som ska få ansvar för svenska klimat­pengar.

I fonden, som skapats under FN:s klimat­konvention och som slussar pengar till klimatanpassningsåtgärder i fattiga länder, har utvecklingsländerna stort inflytande och insyn. Stöd till Anpassningsfonden kan bygga förtroende inom de globala klimatförhandlingarna. Samtidigt är det beklagligt att pengarna tas från biståndsbudgeten, eftersom att det innebär att resurserna för fattigdoms­bekämpning och för att nå Millenniemålen krymper.

Frågan om vilken organisation som ska få förtroendet att ta emot pengarna och sköta fördelningen har kommit att bli viktig i förhandlingarna. I den färska skriften Makten över klimatpengarna har Diakonia och Svenska kyrkans internationella arbete granskat Anpassnings­fonden och Världsbankens klimatfond för anpassningsåtgärder och rekommenderat att Anpassnings­fonden är det bästa alternativet.

Anpassningsfonden har skapats i syfte att finansiera projekt som gör det möjligt för fattiga människor att anpassa sig till klimatförändringarnas negativa effekter. Pengarna som regeringen har beslutat om är en del av de så kallade snabbstartspengar på 8 miljarder kronor som regeringen aviserade inför Köpenhamnsmötet i fjol. Anpassningsåtgärderna kan till exempel handla om att anpassa jordbruket till ett förändrat klimat, bygga fördämningar som skydd mot över­svämningar och kartlägga risker och upptäcka tidiga tecken på jordskred.

– Efter att noga analyserat vilken organisation som har bäst förutsättningar är vår slutsats att Anpassningsfonden bör användas för klimatanpassningspengarna. Världsbanken har ofta dåligt rykte i utvecklings­länder samtidigt som Anpassnings­fonden garanterar insyn och stort inflytande för fattiga länder som drabbas av klimatförändringarna. Därför är dagens besked från regeringen mycket glädjande: Sverige tar ett litet men viktigt steg för att överbrygga den förtroe­ndekris mellan rika och fattiga som var en viktig orsak till att klimatmötet i Köpenhamn gick så illa. Det säger Gunnel Axelsson Nycander, Svenska kyrkans klimathandläggare och en av författarna till Makten över klimatpengarna.

Under svensken Jan Cedergrens ordförandeskap har Anpassningsfonden utvecklat ett väl fungerande arbetssätt, byggt upp en nyskapande modell för hur pengar ska kanaliseras och nu fått in de första ansökningarna om anpassningsinsatser.

– Vi hoppas att detta stöd till Anpassningsfonden ska följas av mer stöd framöver. Behoven av klimatanpassning i utvecklingsländer kommer tyvärr att öka framöver. Alternativet till anpassningsfonden, Världsbanken och dess klimatfonder, är förknippade med en rad problem, bland annat en historia av bristande lokalt deltagande i Världsbankens projekt. Sådant påverkar trovärdigheten för banken som kanal för stöd till anpassningsåtgärder negativt, säger Penny Davies från Diakonia, rapportens andra författare.

Kostnaderna för klimatanpassning är enorma: i en rapport som kom 2009 anges summor på mellan 28 och 100 miljarder dollar årligen. Samtidigt som behovet av klimatanpassning växer måste fattigdomsbekämpningen fortsätta. Diakonia och Svenska kyrkans internationella arbete är därför kritiska till att de svenska snabbstartspengarna helt och hållet hämtas ur bistånds­budgeten.

I klimatkonventionen, i Kyoto-protokollet och i Bali Action Plan har Sverige och andra rika länder utlovat pengar som är new and additional – nya och ytterligare – i förhållande till biståndet. När de nya klimat­pengarna hämtas från biståndsbudgeten minskar samtidigt resurserna för fattigdoms­bekämpning och för att nå Millenniemålen. Diakonia och Hela världen, Svenska kyrkan uppmanar därför regeringspartierna att stå upp för löftet om additionella pengar och anslå klimatpengar utöver biståndsmålet om en procent av brutto­nationalinkomsten, BNI.