Ledande experter inom biodling: Så kan svenska bin producera mer honung och pollinera mera.

Den kalla starten på sommaren har lett till att bisamhällena utvecklats sämre och att den första honungsskörden blivit mindre än vanligt. Men bisamhällenas utveckling och mängden honung i kuporna hänger också på hur vi människor planerar odlingslandskapet och hanterar den vilda naturen. En mångfald av växter är på lång sikt minst lika viktigt som sommarvärme, menar ledande svensk expertis inom biodling.

– Människan är beroende av friska honungsbin för pollinering och en väl fungerande livsmedelsproduktion. Det behövs en ökad mångfald i odlingslandskapet för att säkra vår tillgång på pollinatörer, säger forskare Eva Forsgren från SLU. Sveriges bönder kan hjälpa bina genom att så in biväxter mellan sina åkrar och behålla dikesrenar. Alla kan faktiskt bidra, om så bara genom att strö ut lite frön och så bivänliga växter på en gräsremsa där man bor.

När Sigtuna Honung hade Öppet Hus 4 juli med tema Bihälsa samlades stora delar av den svenska expertisen inom biodling, liksom företrädare för Biodlingsföretagarna, Sveriges Biodlares Riksförbund och Svenska Bin. 

Bihälsokonsulent Preben Kristiansen pekade på sambandet mellan miljön vid bigårdarna och friska bin:
– Honungsbristen i juni är ett problem för Sveriges biodlare, men det är minst lika viktigt för bisamhällets utveckling. Om det inte finns tillräckligt med honung så uppstår matbrist i kupan. Då lägger drottningen ett mindre antal ägg än hon annars skulle göra, vilket leder till färre bin i bisamhället som kan hjälpa till att pollinera, både odlade och vilda växter. Färre bin innebär också risk för sämre övervintring, och hela bisamhällen kan dö ut.

Att honungsskörden i juni varit sämre än vanligt beror på kyla och regn. Bina flyger inte ut och hämtar nektar om det regnar eller är för kallt. Blommorna ger inte heller nektar i samma omfattning om temperaturen är för låg. Men så fort temperaturen stiger börjar bina arbeta igen. 

– Även efter en mycket kall juni kan bina ta igen stora delar av förlusten i juli och augusti. Det viktiga är det finns tillgång till växter som ger bina nektar att producera honung av, säger Lotta Fabricius Kristiansen, biodlare i Östergötland och projektledare för Svenska Bin. Just nu arbetar bina hårt med att samla nektar och pollen från klöver, man kan se hur deras små korgar på bakbenen är fulla med gulbrunt pollen och det börjar bli lite tyngd av honungen i skattlådorna i kupan.

Antalet nytillkomna biodlare ökar för sjunde året i rad. SBRs lokala biodlarföreningar och Studieförbundet Vuxenskolan behöver satsa på fler kurser och utbildningsplatser för att täcka suget efter kunskap.
– Det är mycket viktigt att vi får in fler nya biodlare, eftersom det ökar antalet bisamhällen och gör svensk biodling mindre sårbar för eventuella biförluster, säger biodlare Hanne Uddling på SBR/Sveriges Biodlares Riksförbund.

En av de som just börjat odla är tv-kocken och krögaren på Fotografiska museet i Stockholm, Paul Svensson. Han har två kupor hemma i trädgården på Älgö och 6 juni kunde han skatta sitt första kilo honung.
– Känslan av att detta kommer direkt från kupan är oslagbar, kanske den godaste honung jag någonsin smakat! sa Paul.

Att intresset för biodling växer intygas av familjen Oldeskog som driver Sigtuna Honung i Rosersberg.
– Vårt Öppna hus är Sveriges mest välbesökta bievent med flera hundra besökare, och antalet ökar för varje år. Att så många vill lära sig mer om bin och biodling känns som en positiv injektion för svensk binäring, säger Kurt Oldeskog.

--------------------------------

Åtgärder för att svenska odlingar och jordbruk ska säkra sin pollinering i framtiden:

– Svenska lantbrukare satsar på pollinatörsvänliga remsor mellan åkrarna där en rik flora kan trivas. En ökad biodiversitet eller mångfald bland växterna gynnar bina som måste kunna samla nektar från maj ända fram till augusti, september. Ju mer blommor, desto mer nektar till honung. Och ju fler blommor som lockar bina, desto bättre pollinering av våra grödor.

– Skapa tydliga avtal kring pollinering mellan bönder och biodlare. Pollinering kan öka skördarna upp till 70 procent beroende på gröda och gör ofta att andra mindre miljövänliga metoder för att öka skörden kan minskas eller helt uteslutas.

– Plantera in växtlighet som gynnar pollinatörer även i tätbyggd, det gynnar stadsodlingen.

– Slå vägrenarna vid rätt tidpunkt så att pollinatörerna kan dra nytta av blommorna utan att man behöver äventyra trafiksäkerheten.

– Ge trädgårdsintresserade och kolonister stöd för att hålla bin. Detta ökar skörden samtidigt som de bidrar till att ökar antalet och sprider svenska bin till fler områden.

Minimera mängden bekämpningsmedel i jordbruk och trädgård, de hotar alla insekter, även bina.

--------------------------------

5 saker du kan göra själv för att hjälpa bina:

1. Plantera växter som honungsbin och andra viktiga pollinatörer behöver. En balkonglåda räcker.

2. Klipp inte allt gräset när klövern blommar och spara lite maskrosor, det är växter som bina älskar att samla nektar ifrån.

3. Sätt upp boplatser till vilda pollinatörer som solitära bin och humlor. Läs här hur:
http://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/djur/insekterochspindeldjur/steklargetingar/binochbiholkar.420.html

4. Skaffa två bikupor. Man kan dela på kuporna med grannar eller familj, och hjälpas åt att sköta dem. Läs här hur: http://svenskabin.se/bli-biodlare/

5. Välj lokal eller svensk honung så bidrar du till biodlingen och pollineringen där du bor.

--------------------------------

FAKTA
Mångfalden av växter avgörande
Kyla i juni är en naturlig variation i vädret som inte utgör det verkliga hotet mot bina. Den minskade mångfalden av växter i dikesrenar och mellanrum i odlingslandskapet och brist på grönområden med varierad och rik växtlighet i tätorterna är det långsiktiga problemet.
Bina flyger inte mer än några kilometer från kupan och är beroende av en mångfald växter som blommar i följd efter varandra från maj-augusti.

Dragväxter styr binas arbete
De växter bina dras till och samlar nektar ifrån kallas dragväxter eller ”drag”. Nu är det i stora delar av landet klöver som gäller: Från maj till september är dragväxterna framförallt maskros, frukt och bärbuskar, höstraps, hallon, vitklöver, vårraps, mjölkört, lindblom och ljung.

Bikalendern ger kunskap om klimatförändringar
Fyra svenska universitet, länsstyrelserna och SMHI arbetar tillsammans i fenologiprojektet ”Bikalendern” där både forskare och biodlare samlar information om klimatförändringar och förskjutning i odlingssäsongen. Genom att dokumentera årstidsmönster via databanken vill man få kunskap om klimatförändringens effekter.
Bikalendern ska också ge biodlare en bild av när och var de olika dragblommorna blommar och när bina ”drar”, och när det kan krävas hjälpåtgärder som att stödplantera växter eller ha varmare kupor. Läs mer: bikalendern.se

Värdet av pollineringen ökar
Det ekonomiska värdet av honungsbinas pollineringstjänster i Sverige ligger mellan 260 och 466 miljoner kronor, (enligt rapporten ”Värdet av honungsbins pollinering av grödor i Sverige” från Jordbruksverket 2011). I USA, där den naturliga pollinationen på många ställen satts ur spel, är värdet på honungsbinas pollinering högre än i Sverige. En pollineringsindustri har vuxit fram, där odlarna beställer och betalar för att få mängder av bin transporterade till sina odlingar vid rätt tillfälle i blomningen.

Läs mer om pollinering i och honungsbin här:
http://svenskabin.se/darfor-behovs-fler-bin/

--------------------------------

Kontakt:

Preben Kristiansen, bihälsokonsulent.
preben.kristiansen@biodlarna.se Tel: 0142-48 20 07

Eva Forsgren, forskare på Institutionen för ekologi på SLU
Forskar med inriktning på honungsbin (Apis mellifera).
eva.forsgren@slu.se Tel: 018-67 20 83

Lotta Fabricius Kristiansen, biodlare och projektledare Svenska Bin.
lotta.fabricius@sigill.se Tel: 070-735 28 58.

Hanne Uddling, på Sveriges Biodlares Riksförbund.
hanne.uddling@biodlarna.se Tel: 0733 - 34 14 18.