Honung är ett av de mest förfalskade livsmedlen i världen. I Sverige utför grossister och uppköpare löpande stickprovskontroller för att säkra ursprung och kvalitet. Fler biodlare och fler bisamhällen i Sverige är botemedlet mot fusket, enligt Staffan Tegebäck på Biodlingföretagarna. – En större inhemsk produktion minskar utrymmet för importerad prisdumpad honung, menar han.
Med sin specialisering på kakhonung och nyslungad honung når biodlaren Katja Göller nya kundgrupper. Många är nysvenskar från hela Stockholm som är måna om att få äkta vara eftersom de är vana vid fusk från sina hemländer. De vallfärdar till Katjas hem i Tullinge och köper ofta stora kvantiteter av hennes småländska honung.
Paul Svensson som nyligen placerade sig bland världens främsta kockar på den prestigefulla listan The Plant Forward Award har också varit biodlare i tre säsonger fyllda av lika delar förundran, förskräckelse och förtjusning. Lite skämtsamt kallar han sig bibonde. – Jag hade nog inte insett att ett bisamhälle är så komplext – att förstå bina och bli en del av deras verksamhet är en utmaning.
Efter en positiv start på sommaren då de svenska biodlarna gladde sig åt rikligt med honung i kuporna, gjorde torka och kyla att sommaren 2016 slutade som ytterligare ett dåligt honungsår. De svenska biodlarna sätter nu sitt hopp till att butikerna väljer att köpa den svenska honung som finns att få tag på istället för den importerade som finns i större volymer.
På den internationella biodlarkongressen Beecome i Malmö lanseras idag ett nytt projekt som kan bidra till arbetstillfällen och integration. Svenska Bin uppmanar biodlare runt om i landet att ge nyanlända chansen till arbete och praktik inom biodlingen.
Den 11–13 mars samlas biodlingsexperter och biodlare från hela världen på Malmö Live. Då hålls för första gången den internationella biodlarkongressen Beecome i Sverige med ämnen som: Hur skapar vi ett hållbart jordbruk som gynnar den biologiska mångfalden? Hur ger vi bin, humlor och andra pollinatörer möjligheter att överleva? Kan biodlingen bidra till att ge nyanlända arbetstillfällen?
Ett internationellt team deltog i helgen på en foodhackaton kallad "Hack För Maten" på Krinova i Kristianstad där de skapade ett koncept för att koppla lokala biodlare med lokala konsumenter, så kallade "Wannabees". Deras lösning kan bidra till finansiering av den ökade biodling som Sverige behöver och kan även leda till att konsumenterna får tillgång till mindre volymer av unika honungssorter.
Idogt arbete för de svenska bina ledde till att biodlaren Lotta Fabricius Kristiansen, även projektledare för föreningen Svenska Bin, birådgivare och utvecklingskonsulent på Sveriges Biodlares Riksförbund, under måndagen fick ta emot diplom på Operakällaren i Stockholm.
I samband med en provning av svensk sorthonung på Fotografiskas restaurang skapade krögaren och biodlaren Paul Svensson en meny med tre rätter som innehöll hans egen Älgöhonung som skördats vid olika tillfällen och fått smak av olika nektar.
Svenska Bin har bjudit in matjournalister, kockar och smakexperter att tillsammans utforska den svenska honungens mångfald och smakrikedom tillsammans med kocken och biodlaren Paul Svensson och biexperten Lotta Fabricius Kristiansen. Endast fåtal platser kvar!
Bina runt om i Sverige arbetar hårt med att samla in den sista honungen för säsongen. Just nu är det ljungen som är deras dragväxt. Speciellt i Västergötland och på västkusten är ljunghonung en uppskattad lokal specialitet.
Den kalla starten på sommaren har lett till att bisamhällena utvecklats än vanligt. Men bisamhällenas utveckling och mängden honung i kuporna hänger också på hur vi människor planerar odlingslandskapet och hanterar den vilda naturen. En mångfald av växter är på lång sikt minst lika viktigt som sommarvärme, menar ledande svensk expertis inom biodling.
Svenska Bin har som mål att skapa en starkare lojalitet för svensk honung och sprida kunskap om de ekosystemtjänster honungsbina levererar.
Stockholm
Sweden
