Tobias Olsson, Sveriges Arkitekter i Snåret: ”Äntligen prioriteras arkitekturen på statlig nivå”

Byggsverige har en rad utmaningar som bostadsbrist, klimathot och segregation att hantera. Samtidigt måste det som byggs hålla så hög arkitektonisk kvalitet att husen kan älskas också av våra kommande generationer. Kan regeringens förslag till ny nationell arkitekturpolicy hjälpa till att lösa denna ekvation? Det är ämnet för senaste Snåret.

I avsnittet medverkar Caroline Stigsdotter, projektledare på Boverket, Tobias Olsson, förbundsdirektör på Sveriges Arkitekter, Tommy Lenberg, vd för Byggherrarna och Per Olsson Fridh, statssekreterare hos Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP).

Den nu gällande arkitekturpolicyn ”Framtidsformer” har tjugo år på nacken, men nu är framtiden här och vi behöver nya mål, menar Per Olsson Fridh:

– Samhället står inför en rad utmaningar och vi måste hjälpas åt att ta oss ur dem. Då behövs det en grundförståelse och en samarbetsform för de aktörer i samhället som ska åstadkomma vår bebyggda miljö. Det tycker vi att vi bidrar med i den här propositionen, säger han.

Efterlängtad ny policy
Redan alliansregeringen påbörjade arbetet med att uppdatera den nationella arkitekturpolicyn 2014, men först i februari i år kom en proposition med ett färdigt förslag. Där formuleras målet ”Arkitektur, form och design ska bidra till ett hållbart, jämlikt och mindre segregerat samhälle med omsorgsfullt gestaltade livsmiljöer där alla ges goda förutsättningar att påverka utvecklingen av den gemensamma miljön”.

Tobias Olsson har längtat efter denna dag:

– Frågan om arkitektur har varit bortglömd i många år och nu ser vi ett helt annat läge där frågan är prioriterad av regeringen. Med den här propositionen skulle jag säga att vi ligger i topp som arkitekturnation i Norden, säger han.

Tommy Lenberg tycker att arkitekturpropositionen ger många nya perspektiv. Bland annat fokuserar den på ”kunskap om arkitektur” i stället för ”intresse för arkitektur”, vilket är bättre formulerat, tycker han.

– Det är också bra att man tar upp att hållbarhet och kvalitet inte ska vara underställt kortsiktiga värden och att man har ett tydligt demokratiskt perspektiv, säger han.

Boverket får större ansvar
En viktig del i regeringens arkitekturproposition är samverkan mellan olika aktörer och att Boverket ges förstärkt nationellt samordningsansvar. De ska både jobba för samverkan mellan myndigheter och stötta kommunerna med kunskap.

– Vår research visar att det finns brist inte bara på arkitektkompetens utan även på grön och antikvarisk kompetens ute i kommunerna, säger Caroline Stigsdotter.

I debatten har det av vissa fastställts att en riksarkitekt ska placeras i Malmö. Men både Per Olsson Fridh och Caroline Stigsdotter poängterar att det är upp till Boverket att besluta om en sådan ska tillsättas. Tobias Olsson hade dock gärna sett att regeringen tillsatt en riksarkitekt i form av en överdirektör på Boverket, eftersom riksarkitekten då hade fått ett tydligare mandat, enligt honom.