Nytt avsnitt i Svensk Byggtjänsts podcast Snåret: ”Kraften måste komma från glesbygden själv”

Bristen på bostäder i våra växande städer är ett återkommande tema i Svensk Byggtjänsts podcast Snåret. Men i flera av Sveriges kommuner har man istället det motsatta problemet – befolkningen i arbetsför ålder minskar och service läggs ner. I det senaste avsnittet tar vi oss an glesbygdens utmaningar.

Är glesbygden på väg att sakta tyna bort, eller går det att vända denna trend? Och är det en rimlig målsättning att hela Sverige ska leva, med tanke på att vi är en relativt liten befolkning, i ett stort och avlångt land? Detta reder programledare Emma Jonsteg ut i det senaste avsnittet av Svensk Byggtjänsts podcast Snåret.Medverkande är Charlotta Mellander, forskare kring regional utveckling vid Handelshögskolan i Jönköping, Terese Bengard, verksamhetschef för Hela Sverige ska leva och Per Schlingmann, tidigare chefsstrateg för Moderaterna och författare till boken Urban Express.

Vi bor i staden men älskar landsbygden
Städerna lockar med sin ekonomiska drivkraft, sitt stora utbud, men också anonymiteten. Samtidigt älskar vi landsbygden menar Per Schlingmann:

– Vi bor i städer men älskar att vara på landet. Glesbygdskommuner måste tydligare koppla sig mot städer – istället för mot nationen – för att lyckas i sin utveckling.

Terese Bengard menar å andra sidan att de mindre kommunerna inte får möjlighet att blomstra på grund av en haltande infrastruktur och nedlagd service.

– Sverige för en urban politik, och vi som bor på landsbygden utmålas som loosers av media. Det är frustrerande för självbilden.

Teknik inte lösningen
Trots att den tekniska utvecklingen gjort det möjligt att koppla upp sig i större delen av landet tränger folk ändå ihop sig i städerna.

– Unga människor har andra preferenser idag. De är uppväxta med femtielva tv-kanaler och internet. De vill fylla sin fritid med intressanta grejer och det hittar de i städerna, konstaterar Charlotta Mellander.

Hon tycker också att glesbygdskommunerna i stor utsträckning blundar för utvecklingen.

– Alltför många kommunpolitiker sticker huvudet i sanden och vill inte kännas vid avflyttningen. De agerar som om problemet ska lösa sig själv.

Terese Bengard håller inte med:

– Är det några som verkligen kan trolla med knäna så är det glesbygdspolitiker. Att få en minskad budget att räcka till kräver verkligen ett kreativt förhållningssätt.

Åre går mot strömmen
En glesbygdskommun som verkligen sticker ut i statistiken är Åre. Kommunen har trots sitt geografiska läge på senare tid lyckats öka sin befolkning, mycket tack vare satsningar på turism året runt. Charlotta Mellander understryker att mindre orter måste lyfta sig själva, och inte förlita sig på staten:

– Åre är ett perfekt exempel på hur lokala företag har lyckats utveckla orten så att den lever året runt. De har fattat att unga inte vill gå i ide under sommarsäsongen, konstaterar hon.

Lyssna på Snåret via byggtjanst.se/snaret. Diskussionen kring programmen förs på Twitter @Snaaret samt på facebook.com/snaret.podcast