Bostadsvaneundersökning - Så använder vi våra bostäder Flexibla bostäder efterfrågas

I dagens snabbföränderliga samhälle anpassar företag sitt utbud i takt med att marknaden utvecklas. Men när det gäller bostäder, den för många största investeringen, är det fortfarande kunden som får anpassa sig efter utbudet – som i många fall inte riktigt tillfredsställer köparen. Det är dags att väcka intresse för den väldigt heterogena massa som ”de boende” är, menar författarna Ola Nylander och Anna Eriksson.

I ”Så använder vi våra bostäder” presenteras en studie baserad på intervjuer med 20 hushåll i Göteborg. Studien visar tydligt att mycket har förändrats på bostadsmarknaden. Kärnfamiljen, som branschen tidigare använt som utgångspunkt för planritningar, existerar inte längre. Den har ersatts av en mängd variationer och sammansättningar, som alla har olika behov som behöver tillfredsställas. Nya behov och krav är viktiga att kartlägga, för såväl privatpersonens tillfredställelse som fastighetsbolagens framgång.

Ensamhushållen är många. Sverige är idag det land som har flest antal ensamboenden i hela Europa, något som inte avspeglas i utbudet av boende. Varannan veckas boende, inneboende och kollektivboende är fler begrepp som blivit vanliga utan att byggbranschen hunnit respondera.

Oavsett hur många personer ett hushåll rymmer, står det klart att förutsättningarna skiljer sig även på andra plan sedan 70-talet då funktionsplaneringen som används idag kom till. Konsumtionssamhället idag skapar inköp av mer prylar, och prylar innebär större krav på förvaring vilket idag är ett problem för många. I garderoberna skall det rymmas kläder, leksaker och städutrustning. Därtill ska barnvagnar, motionscyklar och extrasängar förvaras.

Plats för att växa. Rumsfördelningen som ofta används idag passar inte för familjer med många barn och inte heller på den studerande ungdomen som söker eget boende. Det finns inte utrymme för tillökning och när ungdomen flyttar får familjen flytta då planlösningen är för fixerad för förändring. Författarna menar att den nya bostaden skall vara en som går att växa i, en som kan utvecklas tillsammans med människan eller människorna som bor i den.

Utöver de praktiska kraven som ställs på boendet finns också en förväntan på mervärde. Bostaden behöver ha det där lilla extra för att kunna tilltala ägaren. Köparen finner inte anledning att kompromissa vid bostadsköp; andra produkter han eller hon väljer att köpa anpassas efter kundens behov, varför kan då inte bostaden göra det?

Som författarna beskriver det utgår allt ifrån just hemmet. En flexibel bostad med utrymme för såväl personlighet som personlighetens ägodelar är framtidens lösning. Bostaden där ett rum kan gå från att vara vardagsrum till att bli sovrum utan att omfattande förändringar krävs. Flexibilitet är nyckelordet för att leva upp till dagarnas alltid föränderliga trender.

Om författarna

Ola Nylander. Arkitekt och adjungerad professor i Bostadens arkitektur på Chalmers. Har skrivit flera böcker för såväl Chalmers som Svensk Byggtjänst.

Anna Eriksson. Arkitekt SAR/MSA Krook & Tjäder Arkitekter.

För mer information kontakta informationsansvarig Jörgen Hallström, 070-644 69 03, jorgen.hallstrom@byggtjanst.se eller Jonas Sjögren, produktansvarig litteratur, 08-457 10 00, jonas.sjogren@byggtjanst.se.

Högupplöst omslagsbild finns på www.byggtjanst.se, välj Pressrum och sedan Bildbank.