Elkraft från vindkraft en ren och förnybar resurs som ger samhällsvinster

Den senaste tiden har man läst ett antal artiklar i SvD, GP men också HN om att vindkraft både är olönsam och ineffektiv, påståenden som bygger på ett antal felaktiga antaganden.

Vindkraft och övriga förnybara energislag kommer bli en viktig resurs i vår framtida elförsörjning.

För att stimulera elmarknaden i Sverige till ökad satsning på de förnybara energislagen som komplement till kärnkraftverk och vattenkraft, beslöt den förra regeringen och riksdagen att införa ett elcertifikatsystem i maj 2003.

Man satte ett mål på 17 TWh till år 2016 fördelat på 10 TWh vindkraft och resterande 7 TWh var biokraft, småskalig vattenkraft, vågkraft och solcellsel. Några år senare gav regeringen energimyndigheten uppdrag att utreda ett planeringsmål för vindkraft, rapporten blev klar i november 2008, man föreslog ett planeringsmål på 30 TWh, varav 10 TWh vindkraft till havs och 20 TWh vindkraft på land till år 2020 . Detta har väckt många debatter för och emot vindkraften .

Sedan dess fick energimyndigheten ett nytt uppdrag att se över elcertifikatsystemet.  Det sattes nya mål för förnybar el till 25 TWh till år 2020, fördelat  på 12,5 TWh vindkraft, 10 TWh biokraft och resterande 2,5 TWh småskalig vattenkraft, vågkraft och solcellsel.

All investering i ny elproduktion bär stora initiala kostnader, oavsett om det är förnybar el, kärnkraft eller fossil kraftvärme. Uppgifterna om att vindkraften skulle vara dubbelt så dyr som kärnkraften är baserat på många olika och felaktiga påståenden och uppgifter. Dagens nya och effektiva vindkraftverk med god vindtillgång har investerings- och produktionskostnader likvärdiga med nybyggd kärnkraft, som enligt AREVA har en kostnad på mellan 50-65 öre/ kWh.

Vindkraften har byggts ut fram till 2009 till ca 2,5 TWh, kvar för att nå målet fattas10 TWh vilket motsvarar 1700 - 2000 nya vindkraftverk till år 2020.De vindkraftverk som tagits i drift de senaste åren på 2 MW har en årsproduktion på 5-6 GWh per verk vilket motsvarar 2500 till 3000 fullasttimmar .

Energimyndighetens planeringsmål om 30 TWh vindkraft, väckte diskussioner om att det skulle krävas en betydande del vattenkraft som reglerkraft. Ett påstående som Kungliga Vetenskaps Akademin (KVA) också lade fram förra året. Professor Lennart Söder vid KTH har sedermera bestridit detta. Oavsett vem som har mest rätt, så kommer behovet av ny reglerkraft bli ringa eftersom målet för vindkraft är 12,5TWh till år 2020 och inte 30TWh.

Påståenden om att vindkraften är ineffektiv och olönsam kan lätt tillbakavisas med den enormt stora utbyggnad av vindkraft som pågår globalt och inom EU. Sedan några år byggs det mer vindkraft inom EU än alla andra elproduktionslag  , därefter kommer utbyggnad av gaskraftverk. Samma ökade utveckling på vindkraft ser vi också nu ske i USA, Kina och i Indien .

En ökad satsning på vindkraft och övrig förnybar elenergi, kommer kräva stora investeringar men också ge nya arbeten.  Det kommer också krävas stora investeringar i överföringskapacitet i våra elnät inom Sverige men också till EU. Därmed öppnas möjligheter för Sverige att exportera klimatneutral elenergi, istället för att som idag under vintertid att vara beroende av fossil och dyrbar elimport.

Detta  kommer stärka svensk ekonomi och vår industriutveckling ,ge upphov till nya arbeten samt tryggaoss inför ett framtida mera hållbart samhälle.

Carl-Arne Pedersen

Vice ordförande i Svensk Vindkraftförening SVIF och VD i Varberg Energikoncernen