Sverige kan lära av Finland vad gäller att kontrollera radonhalter på arbetsplatser

På Radondagen hade vi besök av Tuukka Turtainen från STUK Radiation and Nuclear Safety, finska motsvarigheten till Strålskyddsmyndigheten. Efter hans intressanta genomgång har vi sammanfattat den och skickat några intervjufrågor för att lära oss mer av Finland. Tack Tuukka för att du tog dig tid!

Först en liten sammanfattning hur det ser ut i Finland utifrån den dragning som gjordes på Radondagen:

Ni har i er lagstiftning att STUK ska ta hand om databasen över företag som genomfört radonmätningar, vilken nu innehåller över 20 000 företag. Finska arbetsmiljöverket är egentligen inte en radonmyndighet men hjälper STUK att hitta arbetsplatser där lagstadgade mätningar ännu inte utförts.

En annan myndighet i radonfrågor är den kommunala miljö- och hälsoskyddsmyndigheten, som ansvarar för bostäder och andra vistelseutrymmen enligt hälsoskyddslagen (skolor, social- och hälsovårdsinrättningar, daghem m.m.). Alla har sina egna kampanjer och de är aktiva och mäter. Idag finns det fyra personer som jobbar med radonmätningar på STUK medan på Arbetsmiljöverket finns det 400 som inspekterar radon på arbetsplatser.

Under din presentation presenterades ett flödesschema som illustrerar processer och beslutsvägar i arbetet med säkerställa att arbetsplatser har utförda radonmätningar:

1. Först kontrolleras om arbetsplatsen är skyldig att mäta.

Tuukka: Det stämmer!

Hur följer ni upp?

Tuukka: Om det är fråga om en arbetsplats förpliktar STUK arbetsgivaren att lämna in resultaten till Strålsäkerhetscentralen, oavsett om den är offentlig eller privat. När det gäller arbetsplatser är det STUK som ansvarar, när det gäller bostäder eller andra vistelseutrymmen är det kommunen som ansvarar. Andra vistelseutrymmen är dock oftast också arbetsplatser, och då är det oftast STUK som har ansvaret. Det finns dock situationer där STUK inte kan ge order: till exempel på ett vårdhem där en äldre person bor delvis självständigt i ett rum där en vårdare bara besöker en halvtimme om dagen. Om detta är det enda utrymmet på vårdhemmet där radonhalten är för hög, referensvärdet för arbetstagarens exponering på 500 kBqh/m3/år inte överskrids och arbetstagaren inte tillbringar mer än 600 timmar per år med den äldre personen, har STUK ingen grund för att kräva en minskning av exponeringen. I detta fall är det kommunen som utfärdar föreläggandet.

I vilket steg rapporteras det in?

Tuukka: I allmänhet skickar arbetsplatserna alla sina resultat till oss, inklusive resultaten av radonmätningar som gjorts under radonsaneringen. Dessa ska dock inte skickas eftersom de är tekniska mätningar. Till Strålsäkerhetscentralen behöver man endast skicka mätresultat som har använts för att uppskatta arbetstagarens radonexponering.

Att skicka tekniska mätningar kan leda till missförstånd i övervakningen, om mätningarna t.ex. har gjorts i en krypgrund eller ett elskåp med tekniska genomföringar i en byggnad där radonhalten är mycket hög. Vi har anvisat företagen att märka sådana mätningar som "radonsaneringsrelaterade tekniska mätningar".

Till Arbetsmiljöverket eller STUK?

Tuukka: Ja, resultaten skickas alltid till STUK. Arbetarskyddsförvaltningen kan också begära ett resultat för egen del och om arbetsplatsen inte kan visa upp det, får Strålsäkerhetscentralen information om att mätresultat saknas och skickar en begäran om radonmätning till arbetsgivaren.

Kontrollerar Arbetsmiljöverket om mätningar måste göras på arbetsplatsen?

Ja de kollar på arbetsplatsen om mätning krävs och de kontrollerar om mätning gjorts om och om de måste mäta enligt regelverket från STUK. Sedan ska resultatet skickas in! Är det för högt eller om det inte mötet skickas ärendet vidare till STUK. En gång per år stäms alla data av i databasen. Likaså är det bra med detta goda samarbete mellan myndigheterna.

Vad tycker du Sverige kan lära av Finland?

Tuukka: Finland hade tidigare samma praxis, endast överskridningarna skulle sändas till STUK. Det faktum att alla resultat från arbetsplatser måste skickas till den nationella radonregistratorn och att STUK i lag har utsetts till registeroperatör har ökat antalet platser som ska övervakas avsevärt. En annan effektiv metod har varit övervakningskampanjer: STUK genomför sina egna kampanjer på en riskbaserad basis. I allmänhet väljs mellan 500 och 2000 arbetsplatser ut och dom får en uppmaning att skicka in mätresultat till STUK eller, om mätresultat saknas, att göra en mätning. Dessutom finns det kampanjer från arbetsmiljöverket och kommunernas egna mätkampanjer. Det fortlöpande samarbetet mellan myndigheterna har varit en viktig faktor.

Kommunal byggnadskontoll? Är den bättre i Finland?

Tuukka: Jag tror inte på det här. I Finland har byggnadskontrollen traditionellt spelat en liten roll i radonfrågor. Miljöministeriet ansvarar för byggreglerna och radon nämns på många ställen. I Finland finns det dock ingen myndighet som styr och ger råd till den kommunala byggnadstillsynen (jämför hälsoskydd). Följaktligen varierar praxis mycket från en kommun till en annan. Vissa kommuner påminner byggare om radon redan i sina byggföreskrifter och kontrollerar radonplaner. En del kommuner håller tyst och det byggs fortfarande byggnader i Finland med radonhalter över 200 Bq/m3 (referensvärdet för nya byggnader).

STUKs önskan har varit att involvera byggnadskontrollen i detta arbete och att göra radonmätning obligatoriskt för alla nya byggnader. Många mätningar är redan obligatoriska (t.ex. läckagemätningar, ventilationsmätningar). Men varken miljöministeriet eller kommunerna har velat detta.

Kontrolleras radonhalten i samband med obligatorisk ventilationskontroll i Finland?

Tuukka: Tyvärr inte

Det pågår en diskussion i Finland om att förytliga lagstiftningen om gränsvärden för radon som nu är 300 Bq/m3 för befintliga byggnader. Vad är den senaste statusen idag?

Tuukka: Nu pågår en studie för att se hur den nya strålskyddslagen har fungerat och om det behövs några förändringar. Ett lägre referensvärde på 200 Bq/m3 har redan satts för nya byggnader och ett mycket stort antal byggnader är mindre än detta. Vid en undersökning 2016 visade det sig dock att 5,6% av byggnaderna har radonvärden som ligger över referensvärdet.