Svemin - Nationalpark Bästeträsk ökar Sveriges sårbarhet

Skydd av värdefull natur är en viktig åtgärd för att bevara natur- och kulturmiljöer. Svemin motsätter sig inte en ny nationalpark på Gotland, men när det gäller det konkreta förslag Naturvårdsverket nu lagt fram för området Bästeträsk måste omfattningen ändras. Förslaget måste tillbaka till ritbordet för att inte Sveriges försörjningstrygghet av så kallad ultraren kalksten ska äventyras.

Inom den föreslagna nationalparken finns några av Sveriges främsta kalkstensfyndigheter. Det här handlar inte om kalksten som används av cementindustrin - som också finns på ön - utan i det utpekade området finns kalksten av en unikt hög kvalitet som används för att kalka sjöar och rena dricksvatten, som jordförbättring av lantbruket, till ståltillverkning och för rökgasrening. Just därför pekades detta ut som riksintresse värdefulla ämnen och material redan år 2005. I motiveringen pekade SGU på att "...kalkstensfyndigheten Stucks är väl känd genom geologiska och geofysiska undersökningar och mycket viktig från försörjningssynpunkt."

Men med den nuvarande förslaget till utformning och de föreslagna föreskrifterna skulle nationalparken omöjliggöra all utvinning av kalk, vilket inom snar framtid skulle försämra Sveriges försörjningstrygghet.
– Kalkstensfyndigheterna i det här området på norra Gotland är helt unika för Sverige, de håller en mycket hög kvalitet. Det finns inga liknande kända fyndigheter utanför Gotland. Jag vill understryka att detta är verkligt samhällsviktiga fyndigheter och att den här typen av kalk inte går att ersätta med andra material, säger Katarina Nilsson, disputerad berggrundsgeolog och ansvarig för forskning och försörjningsberedskap på Svemin.

Den föreslagna nationalparken innebär därmed på sikt ett hot mot Sveriges försörjningsberedskap och kommer att leda till ökade utsläpp av växthusgaser, NOx och svavel när inhemsk produktion måste ersättas med import som kräver långväga transporter. Ett ökat importberoende i en tid när geopolitiska spänningar ökar i vår närhet är inte eftersträvansvärt.

En nationalpark i det här området kan dessutom få negativ påverkan även på Finland. Sedan andra hälften av 1900-talet har norra Gotland haft stor betydelse för Finlands försörjning av kalksten.
– Ur ett NATO-perspektiv skulle motståndskraften för båda ländernas industrier och samhällen minska om planerna på nationalparken Bästeträsk förverkligas enligt nuvarande förslag, säger Katarina Nilsson.
– Finland har, liksom Sveriges fastland, en berggrund med begränsad tillgång på sedimentär kalksten som kan processas i dagens energieffektiva kalkugnar.

Svemin ifrågasätter därför Naturvårdsverkets bedömning att den föreslagna nationalparken är förenlig med utpekade riksintressen för värdefulla ämnen och material.
– Nationalpark är det starkaste skydd ett område kan få. Den här nya nationalparken föreslås ligga i direkt anslutning till flera riksintresseområden som avser kalk. Som föreskrifterna är utformade, med till exempel skrivningar om förbud mot hydrologisk påverkan, är de uppenbart att en nationalpark skulle hindra all kalkbrytning inte bara inne i nationalparken utan också i närheten av nationalparken, säger Tobias Kluge, branschjurist på Svemin.

Vad behöver göras nu?

– Vi är som sagt inte emot en nationalpark men eftersom den här föreslås gå ända fram till gränsen för redan befintliga riksintressen och därmed i praktiken omöjliggör verksamhet skulle det behöva skapas fungerande buffertzoner så att de samhällsviktiga fyndigheterna av ultraren kalk kan fortsätta säkra Sveriges försörjningstrygghet, säger Tobias Kluge.

Hur omfattande skulle dessa buffertzoner behöva vara?

– Det skulle behöva utredas mer i detalj, det viktiga är att kalkverksamheterna kan framtidssäkras, för såväl oss här i Sverige som för vår granne Finland, säger Tobias Kluge.

Naturvårdsverkets förslag till nationalpark på norra Gotland är alltså om ett potentiellt skadligt förslag för Sveriges försörjningsberedskap. Svemin uppmanar därför Naturvårdsverket att dra tillbaka och omarbeta förslaget, så att parkens gränser kan ändras på ett sätt som innebär att Sveriges försörjningsberedskap och råvaruförsörjning kan säkerställas.

MER INFORMATION

Katarina Nilsson, expert forskning och innovation, ansvarig försörjningsberedskap Svemin
070-508 37 24, katarina.nilsson@svemin.se

Tobias Kluge, branschjurist Svemin
070-358 66 87, tobias.kluge@svemin.se

Fakta - ny nationalpark på norra Gotland

Naturvårdsverket har tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten, Länsstyrelsen i Gotlands län och Region Gotland arbetat fram ett förslag till en ny nationalpark, som ligger på norra delen av Gotland. 

Den förslagna nationalparken skulle ligga i direkt anslutning till riksintresseområde Stucks, Rute och Fleringe (samtliga avser kalksten). I SGU:s beslut att peka ut områdena som riksintressen för värdefulla ämnen och material enligt miljöbalken betonas riksintressenas betydelse ur försörjningssynpunkt. I riksintresseutpekandet gällande Stucks anges exempelvis följande: ”SGU konstaterar att kalkstensfyndigheten Stucks är väl känd genom geologiska och geofysiska undersökningar och mycket viktig från försörjningssynpunkt. Fyndigheten representerar värden i miljardklassen.”

Den största delen, 80 procent, av det föreslagna nationalparksområdet har redan i dag någon form av naturskydd. 40 procent skyddas av Natura 2000-området Bästeträsk. Nationalpark utgör ett ännu starkare skydd och förslaget omfattar ett större område än Natura 2000-området och innebär som konsekvens ett totalstopp för brytning av kalk på stora delar av norra Gotland.

Myndighetens förslag om den nya nationalparken Bästeträsk är just nu ute på remiss, och svarstiden går ut fredagen den 14 juni. Svemin har idag, 12 juni, svarat på Naturvårdsverkets remiss gällande förslaget på nationalparken Bästeträsk. Se bifogat dokument.

Fakta - gruvor och biologisk mångfald

Gruv- och mineralbranschen är väl medveten om att marken påverkas där gruvor och kalktäkter finns. Därför har vi etablerat konceptet Mining with Nature som bygger på hänsynshierarkin. I korthet innebär konceptet att gruv- och mineralbolag verksamma i Sverige undviker, minimerar och, om påverkan inte går att undvika, kompenserar förluster av biologisk mångfald..