Ny studie: Tillgång till metaller och mineral sätter takten i klimatomställningen

Den viktigaste drivkraften till ökad efterfrågan på många metaller fram till 2050 kommer att vara klimatomställningen. Det visar en ny rapport från Svemin som lanseras idag måndag. Den klimatpolitiska ambitionsnivån kommer därför vara direkt relaterad till tillgången till råmaterial.
—Ju snabbare vi vill ställa om till ett nettonollsamhälle desto högre efterfrågan på metaller, säger Katarina Nilsson, projektledare för studien.

Vi står inför en klimatutmaning som saknar motstycke. FN:s klimatpanel IPCC slår larm i sin senaste rapport och visar att den pågående klimatförändringen både är mer omfattande och går snabbare än de mest dystra prognoserna. Hur världen agerar under de närmaste åren kommer att vara avgörande för att undvika än mer katastrofala klimateffekter.

Att fasa ut användning av fossila energikällor och byta dessa mot alternativa energikällor skapar dock utmaningar. I EU:s industristrategi pekar EU-kommissionen på att ett beroende av fossila källor riskerar att bytas mot ett beroende av metall- och mineralråvaror.

—Det har de helt rätt i, säger Katarina Nilsson. Vindkraftverk, solpaneler, batterier, elbilar – de flesta tekniker som ska hjälpa oss att ställa om till klimatneutralitet kräver att vi har tillgång till metaller och mineral. Frågan är hur mycket metaller och mineral som kommer att behövas för att uppnå politiska klimatmål och hur mycket av detta behov kan täckas av återvinning.

Sverige är EU:s mesta gruvnation och har stor potential att bidra med såväl primär brytning som återvinning. Dock har det saknats en samlad vetenskaplig bild av samhällets behov av metaller och mineral, kopplat till Sveriges potential att bidra till att tillgodose det behovet.

—En slutsats i rapporten är att den viktigaste enskilda drivkraften till ökad efterfrågan för flertalet metaller fram till 2050 kommer att vara klimatomställningen. Därmed kommer ambitionsnivån i klimatomställningen kraftigt påverka efterfrågan av dessa metaller, säger Katarina Nilsson. Samtidigt visar analysen att återvinning är viktigt men förväntas inte kunna täcka uppkomna efterfrågan med mer än 15–26 procent fram till 2050.

Svensk gruvnäring ligger i global framkant vad gäller hållbar gruvbrytning. Klimatavtrycket för metaller producerade här i Sverige är redan lågt i en global jämförelse och målet är att vara helt fossilfria senast 2045.

—Med ett ökat metallbehov blir det än mer viktigt att de metaller som vi producerar för klimatomställningen produceras på ett klimatsmart sätt, produkter som Sveriges gruv-, mineral- och metallproducenter kan bidra med, säger Katarina Nilsson.

-->Rapporten finns att ladda ner från Svemins hemsida kl 12:00, idag måndag 27/9.

Mer information

Katarina Nilsson, ansvarig forskning och innovation, Svemin samt projektledare
+46 (0)70 508 37 24, katarina.nilsson@svemin.se

Läs en intervju med projektledare Katarina Nilsson
Läs mer om den geologiska potentialen i Norden, ny rapport från Nordiska Ministerrådet

Om rapporten Klimatambitioner och metallbehov – möjligheter för Sverige och svensk gruvnäring

Faktasammanställning och analys av data har utförts av Material Economics på uppdrag av Svemin. Författare vid Material Economics är Karl Murray och Per Klevnäs. Rapporten har tagits fram inom ramen för projektet Samhällets framtida behov av metaller och mineral för ett hållbart och digitalt samhälle i ett 2030- och 2050-perspektiv. Svemin är initiativtagare och projektägare för projektet som pågått från december 2020 till augusti 2021. Projektledare: Katarina Nilsson, Svemin.

Projektet är en del av, och finansierat av, Swedish Mining Innovation, det strategiska innovationsprogrammet för svensk gruv- och metallutvinnande industri, som är en gemensam satsning av Vinnova, Formas och Energimyndigheten.