Gå direkt till innehåll
"Resultatet av vår studie innebär att vi inom en snar framtid troligen kommer att se en ny och bättre standardbehandling för personer med hjärt- och kärlsjukdomar", menar David Erlinge, överläkare i kardiologi på Skånes universitetssjukhus.
"Resultatet av vår studie innebär att vi inom en snar framtid troligen kommer att se en ny och bättre standardbehandling för personer med hjärt- och kärlsjukdomar", menar David Erlinge, överläkare i kardiologi på Skånes universitetssjukhus.

Pressmeddelande -

Ny metod minimerar riskerna för patienter som drabbats av hjärtinfarkt

Risken att åter drabbas av kärlkramp eller få en ny hjärtinfarkt kan minskas efter behandling med en ny typ av stent. Det visar forskning från Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet.

– Resultatet av vår studie innebär att vi inom en snar framtid troligen kommer att se en ny och bättre standardbehandling för personer med hjärt- och kärlsjukdomar, menar David Erlinge, överläkare i kardiologi på Skånes universitetssjukhus, professor vid Lunds universitet och den som lett den svenska studien ”Infinity-Swedeheart”.

Ny stent minimerar risk
Hjärtinfarkt och akuta problem med kranskärlen är folksjukdomar som varje år drabbar omkring 30 000 personer i Sverige. Den traditionella behandlingsmetoden är att göra ballongvidgning och sätta in en läkemedelsavgivande stent, ett litet nätrör av metall, i blodkärlet. En metod som fungerar väldigt bra. Men hos omkring två–tre procent av patienterna orsakar stentarna årligen nya blodproppar eller kärlkramp. Den risken minskar med hjälp av en ny typ av stent som efter ett halvår delvis löst upp sig och öppnat sig som ett slags blixtlås.

– Jag är mycket glad över resultatet. Det visar tydligt att denna nya typ av stent kan minska risken för ytterligare hjärtinfarkter och kärlkramp i samma kärl, kommenterar David Erlinge.

Blodkärlet återställs
Anledningen till att en del patienter kan få problem är att de traditionella stentarna är stela och inte kan vidgas som ett friskt blodkärl. Det kan däremot den nya så kallade Bioadaptor stenten.

– Under ett halvår fungerar den som en traditionell stent, men sedan löser fler delar av stenten upp sig, vilket gör det möjligt att återställa kärlets naturliga egenskaper. Det betyder att kärlet kan böja sig, utvidgas och pulsera – precis som ett normalt, friskt kärl, fortsätter David Erlinge.

Delar av den nya typen av stent löser upp sig efter cirka sex månader vilket gör det möjligt att återställa kärlets naturliga egenskaper.

När den nya stenten för några år sedan godkändes för användning i Sverige och Europa beslutade sig David Erlinge för att följa upp resultaten i sin forskning. Under fyra år har 2 400 patienter deltagit i forskningsstudien ”Infinity-Swedeheart”, den största randomiserade studie som gjorts på den här nya typen av stent. Patienter som deltagit har lottats att antingen få en traditionell stent eller den nya Bioadaptor varianten.

Fantastiskt resultat
– Det innebär att vi har kunnat följa 1 200 patienter med den nya stenten upp till ett år efter ingreppet. Resultatet visar att nästan ingen av dem fick problem med sin stent sedan den delvis löst upp sig.

Tack vare det svenska kvalitetsregistret Swedeheart, som för statistik över olika behandlingsmetoder för att utveckla svensk hjärtsjukvård, kan deltagarna också följas upp ytterligare i många år.

– Många kanske menar att risken att drabbas av nya kärlproblem är liten, men jag tycker det är fantastiskt att vi nu med hjälp av en ny typ av stent även kan minska den risken. Att slippa nya ingrepp betyder såklart väldigt mycket för dem som i dag drabbas av biverkningar, säger David Erlinge.

Resultatet av forskningsstudien presenteras i London på världens största kardiologikonferens, European Society of Cardiology, den 2 september.

För mer information, kontakta:
David Erlinge, överläkare i kardiologi på Skånes universitetssjukhus och professor vid Lunds universitet, tel: 0733-74 61 65, david.erlinge@gmail.com, David.Erlinge@skane.se.

Ämnen

Kategorier


Skånes universitetssjukhus är ett kunskapsnav inom medicinsk utbildning, forskning och högspecialiserad vård, med nationell högspecialiserad vård inom 26 områden. Den forskning som görs hos oss är tätt knuten till patientnära klinisk verksamhet och sker i nära samarbete med bl a Lunds universitet och Malmö universitet. Skånes universitetssjukhus är ett av Sveriges största sjukhus, med verksamheter i såväl Malmö som Lund. Vår största tillgång är våra 12 600 medarbetare inom över 100 olika yrken.

Kontakter

Pressansvarig

Presskontakt Magnus Aspegren 046-17 23 44

Välkommen till Skånes universitetssjukhus Sus!

Skånes universitetssjukhus är ett kunskapsnav inom medicinsk utbildning, forskning och högspecialiserad vård, med nationell högspecialiserad vård inom 26 områden. Den forskning som görs hos oss är tätt knuten till patientnära klinisk verksamhet och sker i nära samarbete med bl a Lunds universitet och Malmö universitet. Skånes universitetssjukhus är ett av Sveriges största sjukhus, med verksamheter i såväl Malmö som Lund. Vår största tillgång är våra 12 600 medarbetare inom över 100 olika yrken.

Skånes universitetssjukhus Sus

Skånes Universitetssjukhus, Avdelning kommunikation
20502 Malmö
Sweden