Covidpatienterna är allt yngre och vårdas kortare tid på sjukhus

I takt med att smittspridningen av covid-19 åter tagit fart i och med virusvarianten omikron har allt fler patienter behövt sjukhusvård. Men de vårdas kortare tid och är yngre än föregående år.

– Patienterna nu har som regel färre bakomliggande riskfaktorer och har i genomsnitt lägre ålder, vilket gör att de ofta inte behöver vård lika länge som patienterna för ett år sedan, säger Fredrik Månsson, överläkare inom infektion på Skånes universitetssjukhus.

När tredje vågen av covid-19 svepte över Sverige under förra vintern vårdades det som mest 436 covidpatienter samtidigt på Skånes universitetssjukhus. Trots att smittspridningen nått nya höjder den här vintern med virusvarianten omikron, har antalet inlagda patienter inte kommit upp i samma nivåer som tidigare faser av pandemin. Som mest under januari 2022 har i skrivande stund 170 patienter vårdats samtidigt på Skånes universitetssjukhus.

– Vaccinerna har förändrat spelplanen. Hade vi haft samma explosiva smittspridning förra året, då vi stod utan vaccin, hade vården sannolikt stått inför ett allvarligare katastrofscenario, säger Fredrik Månsson, överläkare inom infektion på Skånes universitetssjukhus.

Fredrik Månsson, överläkare inom infektion på Skånes universitetssjukhus.

Covidvård på fyra ben
Han har varit med och skrivit både ett lokalt och ett nationellt vårdprogram för covid-19, och kan konstatera att metoderna för att behandla infektionen varit i stort sett desamma under det senaste halvåret.

– Covidvården står på fyra ben: syrgas, koagulationsprofylax för att förhindra blodproppar, virushämmande läkemedel och kortison för att lindra den inflammatoriska fasen (se faktaruta). Jag tror att det är det här sättet att behandla som kommer att gälla även i framtiden.

Han tror också att vården kommer att fortsätta försöka vårda patienterna på vanlig vårdavdelning så länge det går.

– Det var en lärdom vi drog efter den första tiden med covid, då många patienter hamnade tidigare inom intensivvården. Men intensivvård i sig är en stor påfrestning för patienten, och vi ser att patienten oftare rehabiliteras snabbare efter covid-19 om hen kunnat klara sig utan intensivvårdsbehandling.

Kortare vårdtid idag
Vårdtiden generellt, både på vårdavdelning och intensivvårdsavdelning, har minskat det senaste året. Under januari 2021 vårdades en covidpatient i genomsnitt 10,1 dygn på Skånes universitetssjukhus. I januari 2022 var medelvårdtiden 5,7 dygn.

– Lägre ålder på patienterna, högre vaccinationsgrad och allvarlighetsgraden för omikron kan spela roll för vårdtiden generellt. Men vi behöver veta mer för att dra några säkra slutsatser.

Just den lägre åldern på patienterna är ett stort skifte under det senaste året. I januari 2021 var medelåldern på de inlagda 70,7 år. I januari 2022: 58,7 år.

– Det innebär att patienterna som regel har färre bakomliggande riskfaktorer. Ålder är dessutom den tydligaste riskfaktorn för allvarlig covid-19 och den minskade mängden äldre patienter med svår sjukdom avspeglar sig också i de kortare medelvårdtiderna.

Anpassade salar på intensivvårdsavdelningen i Malmö
Även inom intensivvården är läget annorlunda idag jämfört med för ett år sedan. Det är inte lika många patienter, vilket skapar andra förutsättningar för vården. Inom intensivvården på Skånes universitetssjukhus i Malmö har man gått från att vårda covidpatienter i gemensamma salar, så kallad kohortvård, till att vårda patienter med covid-19 som huvuddiagnos på anpassade intensivvårdssalar. I dessa finns plats för en eller högst två patienter.

– När vi hade kohortvård hade vi många patienter med liknande sjukdomshistoria. De flesta var nedsövda och låg på mage. Det gjorde det svårt att skapa personlig kontakt och det var slitsamt för både oss i personalen i patienterna. De patienter som kommer till oss idag är färre och kan vara vakna mer. En viktig förändring är att vi nu kan bjuda in närstående på ett helt annat sätt än tidigare – och det gör stor skillnad för patienten, säger Helena Ageland, intensivvårdssjuksköterska på Skånes universitetssjukhus i Malmö.

Covid som bidiagnos förändrar vården
Allt fler patienter vårdas nu med covid-19 som bidiagnos snarare än på grund av covid-19. Det innebär att vården av covidpatienter successivt behöver förändras.

– Jag tror att covid-19 kommer att bli som en av alla andra virussjukdomar i luftvägarna och så småningom bli en del av den ordinarie sjukhusvården, säger Fredrik Månsson.

Fakta: Behandlingsmetoder mot covid-19

• Syrgas: Många patienter som vårdas för covid-19 har problem med syresättningen. De behandlas ofta med så kallad högflödesgrimma - en medicinsk apparat som gör det möjligt att ge patienten ett maxflöde av syrgas. Fördelen med högflödesgrimma är att syrgasen är befuktad, vilket gör att patienten inte blir torr och sårig i luftvägarna.
• Koagulationsprofylax: Patienter med allvarlig covid-19 har ökad risk för att utveckla blodproppar. Koagulationsprofylax med blodförtunnande läkemedel används för att minska den risken.
• Virusläkemedel: Om virusläkemedel sätts in tidigt i sjukdomsförloppet kan det minska mängden virus, och därmed också lindra sjukdomen. I början av pandemin började läkemedlet remdesivir användas. På senare tid har det kompletterats med så kallade monoklonala antikroppar, som framställs i laboratorium.
• Kortisonbehandling: När sjukdomen gått så långt att den kommit in i den inflammatoriska fasen sätts kortison in. Det är ett läkemedel som minskar bildningen av olika ämnen som är verksamma vid inflammationer.

För mer information kontakta:
Fredrik Månsson, överläkare inom infektion, Skånes universitetssjukhus: Fredrik.Mansson@skane.se 040-33 78 85