För många hundar är apport en naturlig lek. Nu har forskare vid Stockholms universitet upptäckt att också vargar kan tolka mänsklig kommunikation och förstå att de ska hämta en kastad boll. En förmåga som man tidigare trott uppstod hos hundar först sedan de blivit tama.
Ju större genitalier hos moskitfiskhanar desto större hjärnor hos honorna. Det visar en ny studie från Stockholms universitet och Australian National University.
Att ha en liten hjärna kan ge immunförsvaret fördelar, åtminstone om du är en guppy. En ny studie publicerad i tidskriften Proceedings of the Royal Society, visar att guppies med mindre hjärnor har starkare immunförsvar än guppies med större hjärnor.
Den svenska älgstammen är uppdelad i en nordlig och en sydlig population, visar en ny genetisk studie från Stockholms universitet. Studien visar också spår av tidigare hård jakt som lett till förluster av genetisk variation.
Det är inte bara småfåglar som skräms av fjärilars ögonfläckar. Även större predatorer som hönsfåglar uppfattar ögonfläckarna som skrämmande. Detta visar en ny studie vid Stockholms universitet och Linköpings universitet som publicerats i den internationella tidskriften Behavioral Ecology.
Genom att analysera generna hos rapsfjärilar och bananflugor ska forskare vid Stockholms universitet söka svaret på en fråga som förblivit en gåta sedan Darwins tid. Att levande organismer anpassar sig till sin omgivning över tid, det vet vi. Men exakt hur går denna anpassning till?
De flesta fjärilar är väldigt begränsade i vilka växter de äter som larv, men ibland uppkommer fjärilar med breddat intag av växter. Dessa förändringar i vilka växter de äter kan vara orsaken till den stora artrikedomen av fjärilar. I sin avhandling vid Zoologiska institutionen, Stockholms universitet, har Jessica Slove Davidson studerat fjärilars värdväxtanvändning i ett evolutionärt perspektiv.
Mänsklig påverkan på vilda djur och växter kan leda till förlust av genetisk variation. Detta kan på sikt orsaka minskad förmåga till anpassning och överlevnad. För att hindra detta behövs program för att övervaka genetisk mångfald. Detta visar en ny avhandling vid Zoologiska institutionen vid Stockholms universitet som specifikt undersökt den svenska älgstammen och öring i svenska fjällsjöar.
Genom den globala nedkylningen för ungefär 36 miljoner år sedan kunde vanligt gräs spridas över jordklotet och blev en vanlig vegetationsform i stora delar av världen. Ungefär samtidigt spred sig fjärilar i underfamiljen Satyrinae (gräsfjärilar) i ett snarlikt mönster. Tidigare fanns gruppen bara i några avgränsade områden i Asien, idag är den spridd över hela världen.
Stockholms universitet bidrar till det hållbara demokratiska samhällets utveckling genom kunskap, upplysning och sanningssökande.
Prenumerera på universitetets nyhetsbrev om aktuell forskning, utbildning och samarbetsmöjligheter su.se/nyhetsbrev.
Läs mer om universitetets forskning su.se/forskning.
Pressbilder från exempelvis Mostphotos får enbart användas i anslutning till nyhetsartikel eller inslag med koppling till pressreleaser eller forskningsnyheter kopplade till Stockholms universitet. Vid publicering, ange alltid fotograf (om det framgår) och i de fall där det är aktuellt, Mostphotos.
Svante Arrhenius väg 26
106 91 Stockholm
Sweden