Biologer från Stockholms universitet och Neuchâtels universitet presenterar forskning som kastar nytt ljus över evolutionen av sociala band och samarbete hos djur i grupp. Studien publicerades i tidskriften PNAS.
Genetisk mångfald är avgörande för att arter ska kunna anpassa sig till klimatförändringar. En ny studie visar att insatserna för att övervaka den genetiska mångfalden i Europa är otillräckliga. Det behövs ett nytt synsätt – och där kan Sverige vara ett föredöme.
Intensiv jakt utplånade nästan älgstammen i Skandinavien på 1800-talet. Den första storskaliga studien av hela arvsmassan hos älgar i Skandinavien avslöjar effekten av att arten nästan utrotades. Studien visar att inaveln inte verkar ha ökat och älgarna verkar ha behållit det mesta av sin genetiska mångfald.
Forskare har för första gången isolerat och sekvenserat RNA-molekyler från en utdöd art. Analyserna gjordes på ett mer än hundra år gammalt exemplar av en tasmansk tiger som bevarats torkat i rumstemperatur i en museisamling. Resultaten har betydelse för försöken att återuppliva utdöda arter, som tasmanska tigern och den ullhåriga mammuten, men även för att studera pandemiska RNA-virus.
Att komma ihåg ordningen på information är centralt för att en människa ska kunna delta i samtal, planera sin vardag eller genomgå en utbildning. En ny studie, publicerad i den vetenskapliga tidskriften PLoS One, visar att förmågan troligen utmärker just människosläktet. Inte ens våra närmaste släktingar, som dvärgschimpanser, lär sig ordning på samma sätt.
Sommar och vinter innebär vitt skilda levnadsförhållanden för djur och växter i stora delar av världen. Så hur har olika organismer anpassat sig evolutionärt för att handskas med variationerna? I en studie publicerad i Nature Communications undersöker forskare vid Stockholms universitet frågan genom att studera två närbesläktade fjärilsarter, rovfjärilen och rapsfjärilen.
Forskare vid Centrum för paleogenetik har lyckats kartlägga mycket mer DNA än vad någon tidigare gjort för en utdöd istida djurart. I en ny studie identifieras mutationer som var unika för den ullhåriga mammuten – som troligen legat bakom mammutens hårtillväxt, fettlagring och de små öronen.
Satsa på att skaffa barn eller på att bli vacker? När resurserna är knappa måste de flesta djur välja. En ny studie avslöjar ett uråldrigt ursprung till hur fjärilshonor prioriterar.
För hundar är det ofta naturligt att visa tillgivenhet mot människor. Forskare från Stockholms universitet har nu sett samma anknytningsbeteende hos vargar mot de människor som tar hand om dem.
En ny studie visar att 87 gener har påverkats av deletioner och korta insertioner under mammutens evolution. Forskarna noterar att deras fynd har konsekvenser för försöken att återuppliva utdöda arter. Studien publicerades idag i tidskriften iScience av forskare vid Centrum för paleogenetik i Stockholm, ett samarbete mellan Stockholms universitet och Naturhistoriska riksmuseet.
Atlanttorsk och bläckfisk förekommer mycket längre norrut än man tidigare trott. Som första forskare i världen har Pauline Snoeijs Leijonmalm vid Stockholms universitet tillsammans med sitt forskarteam kartlagt fiskbeståndet i centrala Norra Ishavet. Upptäckten som presenteras i den vetenskapliga tidskriften Science Advances visar att det finns ett fungerande men känsligt ekosystem runt Nordpolen.
Forskare vid Stockholms universitet har genomfört den första experimentella studien som visar att hjärnans regioner kan utvecklas oberoende av varandra under kognitiv evolution. Denna så kallade mosaikliknande hjärnevolution verifierades i ett selektionsexperiment med guppyfiskar (Poecilia reticulata) där storleken på hjärnans telencefalon, men inga andra regioner, skilde sig med 10 procent.
Kakapon är en utrotningshotad papegojart som inte kan flyga och enbart finns på Nya Zeeland. Men den första kartläggningen av kakapons arvsmassa ger dock hopp. Trots isolering och inavel verkar skadliga mutationer ha minskat hos arten.
Släktskapet mellan dagens fem arter av noshörning har länge varit omdiskuterat. Men genom analyser av arvsmassan hos våra nuvarande arter och tre utdöda arter kan forskarna nu fylla i luckor i noshörningarnas familjeträd.
Putsarfiskhonor har bättre självkontroll än putsarfiskhanar, medan hanarna är bättre på att lära sig saker. Eftersom putsarfiskar är hermafroditer och byter kön betyder det att fiskarnas kognitiva förmåga förändras utifrån vilket kön de har. Det visar forskning från Zoologiska institutionen vid Stockholms universitet.
Spermiers storlek varierar kraftigt mellan olika djurarter. Men varför skiljer sig storleken åt så kraftigt? I en ny artikel, publicerad i Nature Ecology and Evolution löser forskare från Stockholms universitet ett långvarigt mysterium.
Inavel är skadligt och bör undvikas under alla omständigheter. Det är utgångspunkten för dagens forskning om evolution och hundratals vetenskapliga studier. Men en ny studie vid Stockholms universitet, publicerad i Nature Ecology and Evolution, visar att frågan egentligen är komplicerad. Studien sammanfattar fyrtio år av forskning och bildar en syntes av 139 olika experimentella studier.
Med mindre än 100 individer kvar tillhör Sumatranoshörningen en av världens mest utrotningshotade däggdjursarter. Men en studie ledd av forskare vid Centrum för paleogenetik i Stockholm, publicerad i Nature Communications, visar att graden av inavel bland noshörningarna är förvånansvärt låg, vilket innebär att det fortfarande finns en chans att rädda mycket av artens genetiska mångfald.
Grannarnas beteende har avgörande betydelse för hur den enskilda individen agerar och därmed för stimmet eller flocken. Kollektiva beteenden utvecklas dessutom mycket snabbt. Det visar en ny studie av hur fiskar på bara tre generationer kan avlas till att simma i stim.
Utdöendet av förhistoriska djurarter som grottlejonet, den ullhåriga mammuten och den ullhåriga noshörningen har ofta tillskrivits mänsklig påverkan. Ny forskning vid Centrum för paleogenetik, ett samarbete mellan Stockholms universitet och Naturhistoriska riksmuseet, publicerad i Current Biology, visar att den ullhåriga noshörningens utdöende istället kan ha orsakats av klimatförändringar.
Stockholms universitet bidrar till det hållbara demokratiska samhällets utveckling genom kunskap, upplysning och sanningssökande.
Prenumerera på universitetets nyhetsbrev om aktuell forskning, utbildning och samarbetsmöjligheter su.se/nyhetsbrev.
Läs mer om universitetets forskning su.se/forskning.
Pressbilder från exempelvis Mostphotos får enbart användas i anslutning till nyhetsartikel eller inslag med koppling till pressreleaser eller forskningsnyheter kopplade till Stockholms universitet. Vid publicering, ange alltid fotograf (om det framgår) och i de fall där det är aktuellt, Mostphotos.
Svante Arrhenius väg 26
106 91 Stockholm
Sweden